Handelsbankens skriver i sin senaste konjunkturprognos, som publiceras på onsdagsmorgonen, att energikrisen underblåser inflationsoron och utbudsproblemen.

– Vi räknar med att global BNP ökar med 5,7 procent i år och 4,6 procent nästa år för att därefter återgå till en mer normal tillväxt på 3,7 procent. Just nu skyms sikten av pandemins efterverkningar. Men någon stagflation, det vill säga hög inflation och låg tillväxt, ser vi inte framför oss, säger Christina Nyman, Handelsbankens chefsekonom.

Handelsbankens experter befarar att höga energipriser och instabil energitillförsel riskerar att leda till minskat stöd för klimatomställningen bland både allmänhet och näringsliv.

Handelsbanken vill därför att den gröna omställningen kombineras med en energipolitik som säkerställer stabil energitillförsel och att utsatta hushåll kompenseras för höga och instabila energipriser. Risken bedöms annars vara stor för att det ska bli omfattande bakslag i omställningen.

Svensk BNP är nu högre än före pandemin och Handelsbanken räknar framöver med högre tillväxt än normalt och det är hushållens konsumtion som driver återhämtningen, när allt fler återvänder till butiker, restauranger och nöjen. En ovanligt stor del av hushållens inkomster går till sparande och banken ser framför sig att konsumtionen gradvis återtar mark och sparandet normaliseras. 

Bankens prognos är att bostadspriserna fortsätter upp 2022, med nära 5 procent, för att sedan bromsa in.

Näringslivets investeringar ökar starkt och arbetsmarknadsläget har förbättrats under året, men många företag rapporterar ökad svårighet att hitta personal. Det tror Handelsbanken främst hänger samman med att det tar tid att anställa, inte minst när många branscher samtidigt på kort tid vill öka sin arbetsstyrka. Enligt bankens experter har höga bristtal i regel varit en indikator på att det blir en stark sysselsättningsutveckling snarare än att ekonomin är på väg in i en överhettningssituation med kraftigt stigande löner.

–Vi räknar med att arbetslösheten i slutet av 2023 är tillbaka på de nivåer som rådde före pandemin, säger Christina Nyman.

Inflationen når enligt Handelsbankens prognos 3,2 procent i november – i såfall är det den högsta takten på mer än tio år. Bankens förklaringen är att utvecklingen till största del drivs av energipriserna och inte av ett växande inflationstryck i ekonomin.

Utifrån marknadsprissättningen, så bedömer Handelsbanken att både elpriset och oljepriset kommer att sjunka framöver. Därför tror också banken att inflationen dyker igen, under 1,5 procent i slutet av 2022.

– Först under 2023 räknar vi med att inflationen börjar stiga varaktigt. Men läget är svårbedömt och det finns en risk att den högre inflationen biter sig fast längre, skriver banken i sin rapport.

Medan Norges Bank redan har börjat höja styrräntan kommer Federal Reserve, enligt Handelsbankens prognos, att vänta till 2023.

Samtidigt tror Handelsbanken att ECB kommer att hålla räntan på nuvarande nivå åtminstone fram till 2024. På de finansiella marknaderna har räntor stigit på förväntan om mindre expansiv penningpolitik.

– Vi tror att ränteförväntningarna är för högt ställda i nuläget och att centralbankerna kommer att gå sakta fram, men man kan vänta sig större svängningar på de finansiella marknaderna när centralbankerna börjar backa ur krispolitiken, skriver Handelsbanken.

Handelsbankens experter tror att Riksbanken ser de obekvämt höga utfallen som en övergående topp, i likhet med deras egen inflationsprognos.

– Därmed räknar vi med en försiktig nedtrappning i stimulanserna. Styrräntan tror vi Riksbanken kommer hålla oförändrad på 0 procent åtminstone fram till 2024. Men i november kommer de nog signalera en räntehöjning under 2024, säger Christina Nyman.