Världsekonomin bromsar in och nästa år räknar Handelsbankens ekonomer med att de stora ekonomierna går in i en mild recession med stigande arbetslöshet.

Handelsbankens ekonomer räknar med att hushållen hanterar situationen genom att både dra ner på sin konsumtion och sitt sparande. Trycket ökar också på att få igenom större löneökningar. Det skriver Handelsbanken i sin senaste konjunkturprognos.

–Utifrån de siffror som nämnts antar vi att hushållen får kompensation på runt 40 miljarder kronor, vilket motsvarade en tredjedel av hushållens uppvärmningskostnader 2021. Det kommer mildra nedgången i konsumtionen men riskerar samtidigt att driva på inflationen ytterligare och kan då trigga fler räntehöjningar från Riksbanken beroende på hur stöden utformas, säger Christina Nyman.

Bostadsinvesteringarna förutspås falla väsentligt, och bostadspriserna kommer enligt Handelsbanken beräkningar att falla med närmare 15 procent från toppen i början av detta år. Den svagare ekonomin kommer efterhand att bromsa jobbtillväxten och leda till något stigande arbetslöshet nästa år. Sammantaget räknar bankens ekonomer med att BNP minskar med 0,1 procent nästa år för att 2024 stiga med 1,6 procent 2024, något lägre än trendtillväxten.

–Återhämtningen inleds först under slutet av 2024 när inflationen har fallit tillbaka och hushållens köpkraft åter förbättras, säger Christina Nyman.

Handelsbankens ekonomer befarar också att arbetsmarknadens parter står inför en besvärlig avtalsrörelse.

Bankens bedömning är ändå att parterna månar om den rådande modellen och lyckas sluta avtal som ger viss kompensation för hög inflation år ett och sen växlar ner år två och tre då inflationen väntas falla tillbaka. Det skulle betyda löneökningar på drygt 4 procent 2023 och runt 3,5 procent 2024.

För helåret 2023 tror banken att KPIF-inflationen stannar på höga 6,6 procent. Först framåt 2024 bedöms inflationen vara i linje med inflationsmålet på 2 procent.

–Man ska räkna med att Riksbanken höjer räntan även om det innebär att ekonomin går in i en lågkonjunktur, det kan nog till och med vara vad som krävs för att få ner inflationen, säger Christina Nyman.

Handelsbanken bedömning är att styrräntan höjs med 75 punkter i november, och fortsätter med en höjning på 50 punkter i februari upp till 2,75 procent.

Det är en nivå som bedöms vara klart åtstramande och därefter väntas Riksbanken  ligga still med räntan. Rörliga bostadsräntor väntas stiga mot 4,5 procent och att ränteutgifterna som andel av hushållens inkomster stiger snabbt upp till nivåer som inte setts sedan mitten av 1990-talet.

Handelsbanken ekonomer tror att de finanspolitiska åtgärderna framförallt kommer inriktas på elpriskompensation, som finansieras med de extra inkomster som elpriset genererar till stat och elproducenter. Utöver detta är bedömningen att det finns ett reformutrymme om cirka 40 miljarder kronor som kommer att användas.

–En alltför expansiv finanspolitik riskerar att slå tillbaka genom att det skulle spä på inflationen – och därmed tvinga Riksbanken att höja styrräntan ännu mer, säger Christina Nyman.