Sedan SEB började med hållbarhetslänkade lån år 2017 har efterfrågan exploderat. Ungefär en fjärdedel av alla obligationer som SEB hjälper sina kunder att ge ut är gröna, sociala, hållbara eller hållbarhetslänkade obligationer. Banken har tidigt satsat på att investera i sin rådgivningskapacitet för att möta den snabbväxande trenden. Det säger Mats Olausson, Senior Advisor inom Climate & Sustainable Finance på SEB, till Realtid.

– Vi är engagerade i en väldigt massa diskussioner om olika typer av lån och det finns idag inga diskussioner där vi inte även diskuterar en hållbarhetslänkad del. Det har skett en enormt snabb förändring där hållbarhet blivit en integrerad del för många av våra kunder i finansieringsdiskussioner, säger han.

Han fortsätter:

– SEB har därför investerat stort i att bygga upp en rådgivningskapicitet kring hållbar finansiering; det var ett ’bet’ om att det är den typen av rådgivning som skulle efterfrågas. Hela arbetet skärper ytterligare fokuset på de viktiga hållbarhetsutmaningarna.

Att bygga rådgivingskapacititen kräver stora investeringar, säger Olausson.

– Vi har en enhet med 35 personer inom sustainable banking och om andelen som jobbar med hållbarhetsaspekter inom olika låneavdelningar var liten för tio år sedan, är idag hållbarhetsfrågor en helt vanlig del av arbetet varje dag för de flesta medarbetarna. Det är ett svar på efterfrågan från våra kunder: såväl de som behöver låna pengar som de som behöver placera dem.

Hållbarhetslänkad finansiering vänder sig till företag som har en relevant och ambitiös hållbarhetsstrategi. Detta kan medföra lägre räntor vid måluppfyllselse men även ha ett stort signal- samt förklaringsvärde för företagen.

– Om dessa [företag] knyter hållbarhetsmålen till de finansiella instrumenten kommer analytikerna lära sig att förstå och uppskatta deras hållbarhetsambition. Det är ett effektivt sätt att kommunicera sitt hållbarhetsarbete till en viktig intressentgrupp: investerare och finansiärer. Men målen ska svara mot låntagarens materiella hållbarhetsutmaningar och de ska vara ambitiösa och inte bara ’business as usual’. 

Det finns visserligen även risker med hållbarhetslänkad finansiering, inte minst att man skadar bolagets rykte om man missar överenskomna mål. Den risken finns såväl för företag som väljer use of proceeds-strukturer (gröna och sociala obligationer), som passar väldigt bra för företag med ”väldefinierad pipeline av capex”, som de som väljer hållbarhetslänkade strukturer (hållbarhetslänkade obligationer), i synnerhet företag med en robust hållbarhetsstrategi och en governance-struktur men vars verksamhet inte inbegriper capex som är hållbar eller social. 

– Risken när man ger ut en traditionell grön eller social obligation, ligger i att om man rapporterar att man bara använt till exempel hälften av pengarna till de definierade hållbarhetsinvesteringarna, att man får en rejäl ryktessmäll och det skadar relationen till de som ska finansiera ens verksamhet i framtiden, säger Mats Olausson, och fortsätter:

– Sedan finns det hållbarhetslänkade lån och obligationer som är förenade med ett finansiellt straff som går ut på att räntan höjs om man inte når på förhand definierade hållbarhetsmål. Man kan även där få ett ryktessmäll om det inte finns externa skäl som förklarar varför man inte nått sina hållbarhetsmål.

I dag är investerarna mer bekväma med gröna och sociala obligationer, men en stor nyfikenhet finns kring hållbarhetslänkade strukturer, säger Mats Olausson.

–  Gröna och sociala obligationer är produkter som investerarna är välbekanta med och känner sig trygga med. Det är en ganska enkel process att ge ut en grön obligation. Om samma bolag ger ut en hållbarhetslänkad obligation tycker många att det är intressant men vissa har inte hunnit sätta sig in i produkten så att en del investerare är lite obekväma och tvekar. Samtidigt är hållbarhetslänkade obligationer nya vilket kan leda till större uppmärksamhet på marknaden än utgivandet av en traditionell grön obligation.