Fredrik Jeppesen är ingen vanlig rektor. På två år har han vänt den kommunala Broängsskolan i Botkyrka från elevunderskott till en skola som både elever och lärare söker sig till. Det har gett ett ekonomiskt överskott och pris som årets förnyare av svenskt arbetsliv.

När många tänker att lösningen på grundskolans problem är mindre skolor och mindre klasser så tänker Fredrik Jeppesen tvärtom. Han pratar om hur viktigt det är att nå en kritisk massa. Med skolpengen, på cirka 50.000 kronor per elev och läsår, finansierar fler elever fler pedagoger. Prognosen för i år är ett överskott på 1,6 miljoner kronor som förs tillbaka in i verksamheten i form av kompetensutveckling och en ombyggnad av alla NO-salar.

Fredrik Jeppesen, med bakgrund som militär och it-konsult på Icon Medialab, kom till Broängsskolan (åk 1–9) för två år sedan för att något behövde göras. Bakom den okonventionella rekryteringen stod skolchefen Adelinde Schmidhuber. Fler och fler bänkar stod tomma, konkurrensen från privata skolor var tydlig.

Han samlade all personal i diskussioner som mynnade ut i en vision.

– Vi ville faktiskt skapa en av de bästa skolorna resultatmässigt och bli en av de attraktivaste arbetsplatserna i skolvärlden, säger Fredrik Jeppesen.

– En av de fyra biträdande rektorerna sa upp sig samma dag som jag började. Det var ett moget beslut av honom.

– Och sen gick det upp för två andra av de biträdande rektorerna att de inte var kvalificerade för de mål vi satte upp och då sa de också upp sig.

Och det innebar att fyra biträdande rektorer ersattes av en. Och arbetslagen fick ta mer ansvar.

– Skolan behövde inte mer än en biträdande rektor när vi decentraliserade besluten, säger Fredrik Jeppesen.

De ekonomiska resurser som det frigjorde, satsades på pedagogisk personal och speciallärare. Engagemanget för de svagare eleverna sitter i ryggmärgen hos Fredrik Jeppesen.

– Speciallärare måste ha högre kompetens, och de måste ha något som de andra lärarna inte har, säger Fredrik och säger att det går att överföra näringslivstänkandet till skolan:

– Om man identifierar ett produktionsfel så får man åtgärda felet eller acceptera en produktionsförlust och då blir det dyrt för det skulle innebära att eleven inte når sina mål.

– Jag hade haft lättare att nå mina mål som elev på den här skolan, säger Fredrik som själv har tampats med läs- och skrivsvårigheter.

16–18 procent av eleverna i grundskolan behöver någon form av extra stöd.

Pedagogiskt har Fredrik en stark tilltro till film som media. Och en av specialpedagogerna är just mediepedagog. Så ett viktigt inslag i undervisningen är digital video och ett samarbete med Apple som gör att både lärare och elever arbetar med iBook-datorer. En temavecka under rubriken ”Hur hanterar vi varandra” förra hösten resulterade i sammanlagt sextio elevfilmer.

– Pedagogiken och dramaturgin är två sätt att nå samma mål, och jag tror att de som behöver stöd behöver ett dramaturgiskt berättande för att lättare förstå.

Fredrik menar att det måste komma in en cliffhanger i undervisningen.

– Drömmen är eleven som på kvällen tänker: ”Jag måste till skolan i morgon så jag får veta vad som händer”.

Broängsskolans nya ledningsgrupp har inspirerats av en verksamhetsmodell på Icon Medialab som kallades Kuben. Kuben stod för nödvändigheten att föra in en tredje dimension. För när teknikern mötte kreatören så hände ingenting.

– De behövde någon som kunde se kundnyttan, förklarar Fredrik och ritar upp en tredimensionell kub där teknikern och kreatören får sällskap av humanisten, pedagogen och managementkonsulten.

– Kuben gav en oerhörd utväxling på Icon.

Nu låter Fredrik som en fullfjädrad konsult och pratar om Human Computer Interface och organisationsnytta. Men rektorn landar igen:

– Det gav mig en förståelse för att det blir bättre med fler kompetenser. Det är därför vår ledningsgrupp ser ut som den gör.

I den sitter rektorn, biträdande rektor, administrativ personal, kurator, sjuksköterska, vaktmästare, och representanter för lärarna, skolbespisningen och eleverna. Och Fredrik hoppas på föräldrarepresentation på något sätt längre fram.

Det ställs högre krav på lärarna i dag och på samarbete, nytänkande och social förmåga.

För skolan innebär det en föryngringsprocess.

– Vi måste ha en bredd med erfarna lärare och minst lika många som står närmare ungdomskulturen, säger Fredrik.

Förändringarna på Broängsskolan har gjort att antalet lärare som söker utlysta tjänster ökar. Förra året blev tio av sextio lärartjänster utannonserade. Skolan fick närmare 70 sökande per tjänst. Inga tjänster är vakanta i dag. Och drygt 80 procent av lärarkåren har formell behörighet. Lärare är med i rekryteringsprocessen och målet är att alltid försöka hitta de sökande som är bättre än dig själv.

Det går en röd tråd genom Fredriks brokiga bakgrund. Kompetensutveckling och utbildning. I det militära avverkade han drygt 6.000 utbildningstimmar. Han fick han en vana att våga fatta beslut och en förståelse för att struktur är viktigt.

Tre år på PA-programmet (personal- och arbetsvetenskap) på universitetet i Linköping gav inte mersmak, han hoppade av.

– En dålig utbildning jämfört med det militära.

På Icon Medialab var han med om att bygga utbildningsföretag som konsult.

– Plötsligt hamnade jag i en platt organisation med fokus på att lösa en uppgift.

Som rektor har han lärt sig att förändring inte behöver ta tid.

– Att skolan är svår att förändra innebär inte att det är omöjligt. Det handlar om att ha tillit till organisationen.

Fredrik Jeppesen är mitt upp i det här och jag frågar inte vad han tror att han gör om fem år. Men jag kommer att tänka på den amerikanske fotbollstränaren Jack Kemp, som efter att ha tränat proffslag som Washington Redskins och Los Angeles Rams tog över ansvaret för ett collegelag som förlorat alla matcher säsongen innan. När Jack Kemp påträffades död i hemmet 1991, 72 år gammal, fann man en lapp bredvid telefonen där han formulerat de mål han hade då:

1. Vinna ett mästerskap

2. Se till att alla klarar sin examen

3. Bygga en stadion

4. Ta ett svårt jobb