Annons

Annons

"Fler skandaler kan slå mot revisionsbranschens anseende"

Swedbankskandalen är det senaste exemplet. Att fler tar in externa granskare som ett led i krishanteringen. Vad betyder det för revisorsbranschen? Realtid frågade fredagspanelen som denna vecka består av:Mats Westling, auktoriserad revisor och kontorschef, BDO, Boel Hansson, auktoriserad revisor, partner och kontorschef, Grant Thornton, Johan Rippe, vice vd PWC och Hanna Rexhammar, auktoriserad revisor, grundare av Deskjockeys.

 

 

Mats Westling, auktoriserad revisor och kontorschef, BDO Västerås

Allt fler tar in “externa granskare” vid kriser eller skandaler. Är det här ett potentiellt affärsområde för revisorer?

– Så länge jag jobbat har revisionsbyråer gjort såna uppdrag. Men jag hoppas det inte blir så vanligt att vi får hela avdelningar som jobbar med det. Jag tror snarare tvärtom - om det blir allt fler skandaler kan det slå mot revisionsbranschens förtroende och anseende. Allmänheten förväntar sig att vi ska upptäcka sådant.

Annons

Annons

Vilka problem finns det att vara både “extern granskare” och revisor?

– Det är den vanliga frågan om jäv. Innan vi åtar oss uppdrag måste vi undersöka att vi inte har någon koppling till företaget. Personligen skulle jag tänka mig för ordentligt innan jag tog ett sådant uppdrag. Penningtvätt får mycket publicitet och det är inte alltid det som är rätt och fel som gäller för allmänhet och journalister. Det kan svärta ner ett varumärke även om man gör rätt enligt regelboken.
 

Hur påverkas relationen till konkurrenter, andra revisionsbyråer som ska granskas?

– Det är normalt.  Det är inte en konkurrent utan ett sakförhållande du granskar. Branschens byråer förstår att det är skillnad på att göra en revision och granska ett case där du har ett facit, men media och allmänheten har svårare att förstå det.

Vilka formella krav bör ställas på en “granskare”, någon form av yrkestillhörighet eller  certifiering?

– Ska man få ihop en helhetsbild tror jag snarare att det är juridiska byråer som ska ha uppgiften, och kalla in den expertis de behöver. Vi revisorer sitter inne med ekonomisk expertkunskap och att inte använda den vore ju dumt. Och man ska förstås undvika bolagets ordinarie byråer.
 

Boel Hansson, auktoriserad revisor, partner och kontorschef, Grant Thornton, Malmö

Allt fler tar in “externa granskare” vid kriser eller skandaler. Är det här ett potentiellt affärsområde för revisorer?

– Ja absolut – att anlita revisorer som externa granskare i ekonomiska sammanhang får nog redan sägas vara en etablerad tjänst. Det är till exempel vanligt att revisorer anlitas av konkursförvaltare eller av kunder som närmare vill utreda olika omständigheter. Det kan röra ekonomisk brottslighet eller misstänkta oegentligheter. Andra områden där vi revisorer ofta är lämpade som externa granskare kan röra intern kontroll, efterlevnad av rutiner, policys och regelverk, upphandlingar, hur insamlade eller offentliga medel används med mera.

Vilka problem finns det att vara både “extern granskare” och revisor?

– Jag skulle säga att vara både revisor och extern granskare avseende samma företag vanligen inte är lämpligt. Tanken med en extern granskare är ju oftast att denne just ska vara extern och komma in med nya ögon utan någon tidigare nära relation till företaget. Det är för granskningens trovärdighet självklart viktigt att granskaren uppfattas som oberoende. Vidare kan utförandet av en extern granskning leda till oberoendeproblem i själva revisionsuppdraget, om exempelvis den externa granskningen omfattar en fråga som revisorn sedan ska ta ställning till i sin revision.

Hur påverkas relationen till konkurrenter, andra revisionsbyråer som ska granskas?

– I de fall det blir aktuellt att granska hur kollegor utfört sitt arbete är det såklart viktigt att vi agerar professionellt och med gott omdöme. Vi måste också följa de etiska regelverken som finns kring detta, bland annat från FAR och den så kallade Etikkoden som är internationell och gäller för vår bransch. Under förutsättning att detta efterlevs och att granskningen utförs professionellt med integritet och oberoende så bör vi kunna hålla isär relation och professionell verksamhet.

Vilka formella krav bör ställas på en “granskare”, någon form av yrkestillhörighet eller  certifiering?

– För kvaliteten i granskningen är naturligtvis faktisk kompetens inom det aktuella området  långt viktigare än titel eller yrkestillhörighet. Granskaren måste vara lämplig för uppdraget och om granskningen ska ske mot viss standard så kan krav finnas på viss formell behörighet. Men annars så ser jag inget självändamål med detaljreglering och formkrav.

Johan Rippe, vice vd PWC

Allt fler tar in “externa granskare” vid kriser eller skandaler. Är det här ett potentiellt affärsområde för revisorer?

– Vi har sedan lång tid hjälpt företag, myndigheter och organisationer med olika typer av utredningar.  Det kan både röra sig om ett utökat revisionsuppdrag för en revisionskund eller fristående rådgivning till annan kund. Beroende på vilket område utredningen rör sig om så är det ofta specialister från ett redan befintligt affärsområde hos oss som genomför utredningen.  

Vilka problem finns det att vara både “extern granskare” och revisor?

– Det är mycket vanligt och naturligt att revisorer genomför utredningar på uppdrag av styrelse, företagsledning eller ägare.  Så länge detta arbete är en tillåten tjänst och inte påverkar revisorns oberoende så ser vi inga problem med att vara både granskare och revisor.   Aktiebolagslagen ger dessutom ägarna rätt att begära att revisorn utför extra granskning på deras uppdrag. Det är dock viktigt att revisorn inte ska utreda sitt eget arbete, varför vi i sådana fall alltid avstår från uppdraget.

Hur påverkas relationen till konkurrenter, andra revisionsbyråer som ska granskas?

– Vi ser inte att vår professionella relation till konkurrenter påverkas negativt. Vi genomför våra uppdrag professionellt,  precis som våra konkurrenter också gör.

Vilka formella krav bör ställas på en “granskare”, någon form av yrkestillhörighet eller  certifiering?

– Beroende på uppdragets art och omfattning så utses granskare med passande specialistkompetens.  Jag har svårt att se att en generell certifiering skulle tillföra något värde då uppdragens art är så vitt skilda.   

Hanna Rexhammar, auktoriserad revisor, grundare av Deskjockeys

Allt fler tar in “externa granskare” vid kriser eller skandaler. Är det här ett potentiellt affärsområde för revisorer?

– Det tycker jag absolut det är. Vi har ju verktyg, kunskap och standarder som vi kan följa och därmed kvalitetssäkra arbetet.

Vilka problem finns det att vara både “extern granskare” och revisor?

– Man kan inte ha båda rollerna på samma bolag, men att vara extern granskare på bolag där man inte är vald revisor ser jag inga problem med.

Hur påverkas relationen till konkurrenter, andra revisionsbyråer som ska granskas?

– Vi upplever inte det som något problem. Det förekommer ju att man anlitar minoritetsrevisor och i de fallen har vi inte upplevt några problem. Att sedan granska konkurrenter är inget avskräckande, vi har ju redan idag kollegor som gör revision och kvalitetsgranskning på andra revisionsbolag.

Vilka formella krav bör ställas på en “granskare”, någon form av yrkestillhörighet eller  certifiering?

– Jag tycker att det kunde vara lämpligt att använda sig av en standard, kanske något i stil med ISA, som är revisorers standard för att genomföra revision.

– Jag tycker att revisorer är en lämplig yrkesgrupp för särskild granskning. Vi kan även hålla ihop dessa uppdrag som projektledare för att kunna ta in specialistkunskap från advokater och andra specialister med speciell branschkännedom.

 

 

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons