Nu krävs FI-tillstånd för att förvalta penningmarknadsfonder.
Bank

FI vill höja kapitalbufferten

Finansinspektionen föreslår att den kontracykliska kapitalbufferten höjs till 2,5 procent från dagens 2,0 procent. Höjningen görs för att öka motståndskraften i bankerna.

Uppdaterad 2018-07-30
Publicerad 2018-07-30

“En högre buffert förbättrar det finansiella systemets möjligheter att hantera eventuella problem i framtiden”, skriver Finansinspektionen.

FI beslutade i september 2014 att fastställa en kontracyklisk kapitalbuffert för Sverige på 1,0 procent. Buffertvärdet har sedan höjts två gånger och är nu 2,0 procent. Sedan senaste höjningen 2016 har systemriskerna kopplade till bankernas utlåning och risktagande fortsatt att öka. FI föreslår därför en ny höjning.

“Fortsatt mycket låga europeiska och svenska statsobligationsräntor och nedpressade riskpremier har drivit upp risktagandet, vilket bidrar till högre systemrisker. En annan indikation på att systemriskerna har ökat är att den totala utlåningen till hushåll och icke-finansiella företag har vuxit med i genomsnitt 7,7 procent de senaste kvartalen. Det är betydligt snabbare än de 6,4 procent som gällde när FI senast beslutade att höja bufferten”, skriver Finansinspektionen i en promemoria om förslaget.

FI pekade redan för ett år sedan på att den kontracykliska bufferten kunde behöva höjas om inte skuldtillväxten avtog.

“Banksystemets motståndskraft bedöms ha ökat eftersom bankerna nu håller något mer kapital än vad de gjorde vid förra höjningsbeslutet. Men FI bedömer att denna ökning inte är tillräcklig för att fullt ut motverka de högre riskerna i det finansiella systemet. Risken för att det i framtiden ska uppstå en kris där bankerna inte kan upprätthålla kreditgivningen har därför ökat. Det talar för att ytterligare kapitalbuffertar behövs”, skriver FI vidare.

Det kontracykliska buffertvärdet används för att beräkna den företagsspecifika kontracykliska kapitalbufferten. Berörda företag är kreditinstitut, Svenska skeppshypotekskassan och vissa värdepappersbolag.

Höjningen föreslås träda i kraft från och med den 19 september 2019.

Syftet med den kontracykliska kapitalbufferten är att säkra en tillräckligt god motståndskraft i bankerna och därmed i det finansiella systemet. Bufferten ska se till att banksystemet som helhet har tillräckligt med kapital för att upprätthålla sin kreditgivning till hushåll och företag när störningar i det finansiella systemet kan ge upphov till en kreditåtstramning.

Den kontracykliska kapitalbufferten är ett kapitalkrav som är avsett att variera över tid. Det innebär att bufferten ska aktiveras och byggas upp när systemrisker bedöms öka. I en påföljande lågkonjunktur, eller vid betydande förluster i bankerna, kan buffertkravet minskas för att motverka en åtstramning i utlåningen och på så sätt mildra nedgången i ekonomin.

Platsannonser