– Allt fler hushåll amorterar. Det är en förändring som har skett de senaste fem åren. Vi ser tecken på en ny amorteringskultur. Det innebär att hushållens motståndskraft ökar, säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen.

– FI konstaterar att skuldkvoten minskade som mest mellan 2017 och 2018 i de lägre ålderskategorierna och dessutom i Stockholm och Göteborg. Det är därmed uppenbart att det utvidgade kravet slagit relativt hårt mot unga förstagångsköpare i våra storstäder. FI framhåller dock att andelen unga som köper bostad totalt inte har fallit bland bostadsköparna. Men det betyder ju inte att det inte har haft en stor negativ effekt för förstagångsköpare i Stockholm och Göteborg där vi också dessutom har sett de största absoluta fallen i antalet bostadsförsäljningar efter att det utvidgade amorteringskravet infördes, säger Robert Boije.,  chefsekonom på SBAB.

– I årets undersökning medger nu FI att amorteringskravet gjort hushållen mer räntekänsliga på kort sikt eftersom den totala månadsutgiften ökat. Men man konstaterar samtidigt att hushållen vid arbetslöshet kan beviljas temporär  amorteringsfrihet vilket i så fall innebär att amorteringskravet gjort dem mindre räntekänsliga eftersom det bidragit till att hushållen tagit mindre lån. Det är dock ett konstigt argument eftersom amorteringsfrihet bara ges vid inkomstbortfall i samband med arbetslöshet och sjukdom men inte vid kraftiga räntehöjningar. I det senare fallet måste i så fall rimligen amorteringskravet slopas temporärt för ALLA, säger Robert Boije.

– FI konstaterar också att lånen per kvadratmeter boyta i nya bostadsrättsföreningar ökade kraftigt mellan 2017 och 2018, men utan att nämna att det faktiskt delvis skulle kunna vara en effekt av det utvidgade amorteringskravet. Amorteringskravet har ju bidragit till att det blivit svårare för många hushåll att ta lån och då kan en effekt bli att man istället lägger större lån i föreningen, säger Robert Boije.