I ett gammalt bergrum utanför Eskilstuna, där Sverige en gång testade flygmotorer under krigstid, byggs nu en annan typ av viktig infrastruktur. Inte för stridsflyg, utan för digital infrastruktur och värme.
Nytt datacenter ska värma staden
Scandinavian Data Centers, SDC, skapar vad de kallar ett ”datacenter 2.0”. Tanken är att serverhallar inte bara ska förbruka el, utan också bli en aktiv del av stadens energisystem.
”Vi vill skapa största möjliga samhällsnytta per investerad megawatt”, säger Svante Horn, medgrundare och co-CEO för SDC.
Missa inte:
USA kan släcka Sverige: ”Har lagt alla ägg i samma korg”
Datacenter: Från spillvärme till basvärme
Datacenter använder mycket energi. El omvandlas till beräkningskraft, men också till värme. I många anläggningar kyls den bort och släpps ut i luften.
SDC vill i stället koppla upp värmen mot det lokala fjärrvärmenätet i Eskilstuna, i samarbete med energibolaget ESEM. Ambitionen är att stegvis bygga ut datacenter kapaciteten från dagens tilldelning på 10 megawatt.
“Vår målbild är att bidra till och kanske bli basvärmen i de städer vi samverkar med. I praktiken innebär det att en avsevärd del av stadens värme skulle kunna komma från datacentret, “ säger Svante Horn.
I Eskilstuna när datahallen är fullt utbyggd planerar SDC att kunna leverera cirka 10 MW värme till Eskilstunas fjärrvärmenätet. I praktiken innebär det att en betydande del av stadens uppvärmning skulle kunna komma från datacentret”, säger Svante Horn.
I Eskilstuna bor drygt 1 procent av Sveriges befolkning och där har man en mycket hög anslutningsgrad till fjärrvärmenätet. I ett sådant system kan restvärme från datacentret ersätta biomassa eller annan bränslebaserad produktion.
Han menar att EEM ser stora fördelar med samarbetet, då det stärker deras hållbarhetsarbete samtidigt som det ger en stabil och prisvärd värmekälla.”När det är som kallast kan kraftvärmeverket fokusera mer på att producera el i stället för värme, eftersom vi avlastar med vår spillvärme”, säger han.
Läs även:
Datacenters värme blir ny valuta i klimatomställningen
Digital motståndskraft som affärsidé
Bolaget registrerades 2021 och har sedan dess knutit till sig både Nordens största IT-bolag Atea och fastighetsbolagt Balder, som äger 45 procent av holdingbolaget och finansierar de första byggfaserna.
Bakom satsningen finns inte bara klimatargument. Enligt Horn har den geopolitiska utvecklingen gett projektet ytterligare en dimension.
”Hållbarhet är viktigt, men det som verkligen får kunder att röra på sig är säkerhet och pris. Digital motståndskraft har blivit en affärskritisk fråga”, säger han.
I dag domineras molninfrastrukturen av amerikanska hyperscalers. Horn menar att Europa behöver fler inhemska alternativ, särskilt när AI-beräkningar växer snabbt.
Europa har men än så länge för små egna alternativ. Vi behöver bygga egen digital infrastruktur som står i 60–100 år och just därför är det så viktigt att vi bygger den på rätt sätt för att maximera samhällsnyttan”, säger Svante Horn.
AI driver effektbehovet
AI-utvecklingen är en central del av kalkylen. Stora språkmodeller kräver betydande mängder el, men enligt Horn är nästa steg mindre, mer specialiserade modeller närmare användarna.
”De stora språkmodellerna är bra för att bygga en kunskapsbas. Men för specifika leveranser är de ofta onödigt komplexa. Det kommer växa fram mindre AI-modeller som är närmare användarna, och det gynnar vår affärsmodell”, säger han.
Enligt bolaget kan en investering i ett nytt datacenter uppskattas till omkring 100 miljoner kronor per megawatt installerad effekt. Det gör branschen kapitalintensiv och långsiktig.
Samtidigt har rackdensiteten ökat kraftigt. Vätskekylning och högre effekter per rack innebär att mer beräkningskraft kan samlas på mindre yta – vilket i sin tur öppnar för stadsnära etableringar.
”Placeringen är avgörande. Bygger du rätt kan du få in värmen i fjärrvärmenätet och skapa verklig nytta lokalt”, säger Svante Horn.
Visionen: ett pärlband av datacenter i Norden
Eskilstuna är tänkt som startpunkt. På sikt vill bolaget etablera ett ”pärlband” av liknande anläggningar i mellanstora nordiska städer, med god tillgång till förnybar el och fungerande fjärrvärmenät.
”Om vi lyckas visa att det här fungerar kommersiellt, då kommer vi inte vara ensamma. Vi vill driva på så att politiker inser att det är så här datacenter borde byggas”, säger Horn.
Han efterlyser bland annat styrmedel som premierar anläggningar som återvinner värme och bidrar till elsystemet, exempelvis genom att stabilisera nätet med batterier och reservkraft.
”Det handlar inte om protektionism. Det handlar om överlevnad och om att ta vara på de fördelar Sverige faktiskt har”, säger Svante Horn.
För städer som Eskilstuna kan projektet innebära mer än en ny serverhall. Om planerna realiseras fullt ut kan datacentret bli en energinod och i förlängningen en del av stadens basförsörjning.
Läs vidare:
Forskning: Framtidens datacenter går på is
