För ett år sedan rusade börskursen i Gamestop från 10 till 350 US-dollar, till följd av småsparare som drog nytta av en massiv blankning i aktien. 

– Den här dragkampen kommer definitivt att fortsätta. Världens småsparare har aldrig varit mer sammankopplade, inte minst via sociala medier. Nu har vi sett att det faktiskt går att gadda ihop sig och påverka aktiekurser rejält. Därmed tror jag att detta är ett fenomen vi kommer att få se i framtiden också, säger Nicklas Andersson, sparekonom på Avanza, till Realtid.

Vad som hände i fallet med Gamestop var, kortfattat, att ett antal marknadsaktörer trodde att bolaget skulle gå i konkurs och hade därför tagit blankningspositioner. De tjänade då pengar i takt med att bolagets akties sjönk.

– Såsom historien berättas var det en privatperson som insåg att dessa aktörer tillsammans hade blankat fler aktier än vad som fanns i freefloaten, alltså som handlades över börsen. Om de av någon anledning skulle behöva stänga sina negativa positioner så skulle de ju behöva köpa tillbaka aktierna. När denna information tog fotfäste på Reddits underforum WallStreetBets var frenesin ett faktum, säger Nicklas Andersson.

Genom att tillsammans mobilisera väldigt många sparare via sociala medier handlades aktiekursen upp dramatiskt vilket tvingade en del blankarfirmor att täcka sina positioner genom att köpa tillbaka aktier över börsen och därmed också elda på uppgången.

– Man pratar om en shortsqueeze när blankarna målar in sig i ett hörn och tvingas täcka positioner varpå uppgången eldas på. I USA handlar många privatpersoner med derivat vilket sätter en turbomotor på hela förfarandet och många fick då istället lära sig uttrycket ”gammasqueeze”, säger han.

Är det bra eller dåligt att detta kan ske?
– Kraftiga uppgångar är på intet sätt nytt och många säger att ökade regleringar försämrar marknadens funktionssätt. Men denna typ av rörelser är rimligtvis inte sunda och dessvärre är det många småsparare som hamnar i kläm. Blankning är dock en del av marknaden och på samma sätt som vi kan se icke rationella rörelser nedåt så kan de även ske uppåt, säger Nicklas Andersson.

Ibland införs blankningsförbud, något som exempelvis Sydkorea gjorde förra året.

Blankning är dock ett viktigt instrument för att skapa en effektiv marknad och det är därför helt fel att stoppa det, anser Realtids Claes Folkmar. 

Vad tycker då Nicklas Andersson – är det vettigt med blankningsförbud? Han säger till Realtid att han har svårt att uttala sig i frågan, men drar en parallell till bilar: Bara för att en bil kan köras i 200 km/h så betyder inte det att alla kör så fort. Dessutom är det då föraren, och inte bilen, som gör fel.

– Men visst finns det rötägg inom blankning. Ett exempel är firmor som tar en blankningsposition i ett bolag och därefter exempelvis lämnar in ett klagomål eller en anmälan till myndigheter kring bolaget. Anmälan kan vara dåligt underbyggd men syftet är att skrämma marknaden och få aktien på fall. I just Gamestops fall kan man ju fundera på om det är rimligt att totalt sett kunna blanka fler aktier än vad som finns i freefloaten, så vissa regulatoriska förändringar kanske skulle vara av godo. Däremot tror jag inte på ett rent förbud, säger han.

Nicklas Andersson har en positiv grundinställning till börssnack: Hans bild är att sociala medier bidragit till att göra fler människor nyfikna på sparande och investeringar, men att det även finns en baksida i form av anonyma personer som med egen agenda haussar olika finansiella instrument för egen vinning. 

– Dessutom är det många som inte är tillräckligt kritiska till dessa råd utan väljer att agera på dem. Man bör vara mycket försiktig med att ta investeringsråd via sociala medier. Men att diskutera sparande och investeringar sinsemellan kan vara roligt och lustfyllt, säger han.