Glenn Sundhagen
Glenn Sundhagen leder den grupptalan i Norge som företräder dem som lånade ut pengar via Trustbuddys plattform. Grupptalan har tagit hjälp av ett inkassobolag för att driva in de utestående fordringarna som totalt uppgår till cirka 280 miljoner kronor. Foto: Privat.
Fintech

Ex-chef på Trustbuddy driver in långivarnas pengar

Norrmannen Glenn Sundhagen har haft tre olika chefroller på Trustbuddy. Nu leder han grupptalan som ska ta in utlånarnas fordringar. Sundhagen har också varit delägare i ett kontroversiellt norskt bolag som stämts på 105 miljoner. Men konkursförvaltaren ser inga problem med det.

Uppdaterad 2016-06-09
Publicerad 2016-06-09

Efter Trustbuddys konkurs förra året bildades en grupptalan i Norge. Den leds av norrmannen Glenn Sundhagen och företräder samtliga personer som lånade ut pengar genom peer-to-peer-plattformen.

Totalt rör det sig som cirka 3.200 långivare, främst hemmahörande i nordiska länder. Grupptalans mål är att driva in fordringar på totalt 280 miljoner kronor från tiotusentals låntagare.

Inom kort ska den även ta över de 50 miljoner kronor som säkrats i konkursboet och därefter fördela beloppet till utlånarna, som Realtid.se var först med att berätta.

Glenn Sundhagen är själv en av långivarna och uppger att han upptäckte p2p-utlåning under 2014.

– Delningsekonomi är ju en megatrend, så jag hade tilltro till den och trodde att Trustbuddy skulle vara ledande på den marknaden, säger han till Realtid.se.

Enligt egen uppgift lånade han ut flera miljoner kronor genom plattformen, men vill inte specificera det exakta beloppet. Han har flera andra större investeringar och gick inte under ekonomiskt.

Men konkursen gjorde honom ändå "förbannad och ledsen" och i dag är han kritisk till sektorn.

– Nu läser man ju även om oegentligheter i [amerikanska p2p-jätten] Lending Club. Så man blir lite mer skeptisk och rädd att förlora pengar. Jag ska istället investera i kända produkter, till exempel noterade aktier och i stora bolag med hög likviditet, säger han.

Många norska långivare

Efter kraschen gick Glenn Sundhagen, ytterligare tre norrmän samt en svensk samman och bildade styrelsegruppen som leder grupptalan.

– Det är många norska långivare med stora belopp och vi snackade ihop oss. Många har lånat ut flera miljoner här, säger Sundhagen som tror att han utsågs till ledare för att han "kanske brann lite extra och var mer pådrivande".

Sedan i julas har styrelsegruppen tillsammans med Osloadvokaten Anders Grönland samlat in fullmakter från långivare för 92 procent av de utestående lånen. Sundhagen får en timbaserad konsulttaxa för sitt arbete och hans ersättning tas från pengarna som drivs in.

Svenska konkursförvaltaren Lars-Henrik Andersson hade tänkt påbörja en egen insamling. Men styrelsegruppen hann före. Förvaltaren uppger dock att han välkomnade och godtog initiativet, eftersom stora belopp har lånats ut i Norge.

– Vi var inställda på att agera redan i slutet av 2015. Men vi såg att man samlade in fullmakter och då accepterade vi det, säger Lars-Henrik Andersson som dock medger att han och Sundhagen "kanske pratade förbi varandra".

Flera chefsroller på TB

Men det finns också de som är skeptiska till grupptalan i allmänhet och Glenn Sundhagen i synnerhet. Orsak: Han hade tre olika chefsposter på Trustbuddy mellan 2014-2015.

I juni 2014 blev han ansvarig för bolagets norska filial Trustbuddy Distribution AS i Norge. I februari förra året utsågs han till chef för Trustbuddys avdelning för utlåning i Stockholm.

Och i september blev han bolagets interimschef för investeringar (CIO). En dryg månad senare gick Trustbuddy i konkurs. 

Är det inte problematiskt att både ha varit chef på Trustbuddy och samtidigt leda grupptalan? Finns det inte risk för intressekonflikt?

– Det är oproblematiskt. Jag har inte haft något med den gamla ledningen att göra och sitter i samma båt som alla andra långivare. Samtidigt känner jag bolaget väl och har mycket kunskap och tycker att det är viktigt att pröva om vi långivare kan få tillbaka så mycket möjligt, säger Glenn Sundhagen.

Han uppger också att hans egen privata utlåning upphörde i samband med att han blev anställd i bolaget. Däremot köpte han en aktiepost på under 0,5 procent i Trustbuddy.

"Helt okänt för mig"

Glenn Sundhagen betonar också att han inte hade någon som helst kännedom om att Trustbuddy lånade vidare pengar utan långivarnas samtyckte, vilket ledde till kraschen. Detta trots att han var chef för bolagets avdelning för utlåning i drygt ett halvår under 2015.

– Jag blev först inkluderad i ledningen när den nya ledningsgruppen tillträdde i september 2015 och jag fick då en interimsroll. Det var då vi upptäckte felaktigheterna som gjorde att styrelsen gick vidare till Finansinspektionen, säger han.

– Det som framkom var helt okänt för mig, konstaterar Sundhagen och tillägger att han personligen inte ifrågasatts på grund av sin Trustbuddy-koppling.

Oroliga långivare

Realtid.se hittar dock missnöje bland långivare i en kommentarstråd på privatekonomiska bloggen Rika tillsammans.

"Råder alla som funderar på att skicka in denna fullmakt  att titta på vad folk grävt fram (...). Bla jobbade Glenn Sundhagen i TB före den nya ledningen tillsattes (...)", skrev till exempel signaturen "Stefan H" den 4 januari i år.

Signaturen "Carl" frågar sig vad det finns för "spårbarhet (...) och garantier för att" (...) grupptalans i arbete "sker korrekt". Han är också oroad över dess "särställning i processen".

Konkursförvaltaren Lars-Henrik Andersson har från början känt till Sundhagens chefsroller på Trustbuddy, men ser inget problem med det.

– Vari uppstår intressekonflikten? Om han är långivare och driver in fordringar med fullmakt från övriga långivare har ju inget att göra med min granskning av vad som hänt i Trustbuddy. Om någon kommer och presenterar fullmakter för 92 procent av utestående lån är det ju svårt att säga att han inte företräder dem, säger Lars-Henrik Andersson.

Stöttar grupptalan

Malmöbon och entreprenören Jan Bolmeson som driver bloggen Rika tillsammans lånade totalt ut 150.000 kronor via Trustbuddys plattform delar den bilden.

Han har lämnat in sin fullmakt till grupptalan och har inte heller några synpunkter på att Sundhagen varit Trustbuddy-chef.

– Jag förlorade pengar och är glad att någon jobbar åt mig för att få tillbaka dem. Jag vet dock ingenting om Sundhagen. Men när andra har åsikter om honom brukar jag fråga "vad gör du själv?". Så jag stöttar dem som samlar in fullmakter. Som jag ser det finns det inte heller något annat bättre alternativ, säger Jan Bolmeson till Realtid.se.

Han tror att långivarna som mest kan få tillbaka 10-20 procent av fordringarnas värde i dagsläget. Uppskattningen baserar han på jämförelser med liknande indrivningsärenden.

Rådgivare i Acta

Men även Glenn Sundhagens bakgrund på omstridda bolagen Acta, numera Agasti, och Verdispar Securities har också väckt viss misstänksamhet bland en del långivare.

Signaturen "Stefan H" skriver till exempel i en kommentar på bloggen Rika tillsammans att han "tveklöst INTE" lämnar fullmakt till norska gruppen på grund av Sundhagens koppling till Verdispar.

Liknande kommenterar förekommer i en tråd om Trustbuddy på Flashback. "Du kan glömma min fullmakt" och "Ingen fullmakt från mig" är några exempel. I tråden uppmärksammas också Sundhagens Acta-förflutna.

Mellan 2003-2005 var han anställd som rådgivare på Acta. 396 svenskar stämde bolaget efter att deras besparingar, som var exponerade mot Lehman Brothers-obligationer, blev värdelösa till följd av investmentbankens konkurs 2008. Småspararna menade att Acta beskrivit produkten som i princip riskfri. Målet slutade med förlikning.

Bröt mot riktlinjer

Sundhagen och tre andra rådgivare lämnade dock bolaget redan 2005, för att istället grunda det Oslobaserade mäklarhuset och värdepappersbolaget Verdispar Securities.

Samma år blev de, i sin tur, stämda av Acta på 30 miljoner norska kronor – anklagade för att ha stulit kundlistan och därmed brutit mot bolagets konkurrensklausul, enligt norska affärstidningarna Dagens Naeringsliv och E24.no.

2007 nådde parterna en förlikning efter att Sundhagen och de andra tidigare medarbetarna erkänt att de brutit mot Actas interna konkurrensklausul. Förlikningsbelopppet offentliggjordes dock inte.

"Ingen kommentar"

Glenn Sundhagen vill inte uttala sig om den oro som uttrycks på diverse forum om hans tidigare förehavanden.

– Jag har ingen kommentar till det, jag vet inte vad som skrivits för jag följer inte med i de forumen, utan vi [grupptalan] har fokus på en sak och det är att få tillbaka så mycket som möjligt av utestående fordringar, säger han.

Men även hans år på Verdispar Securities – som han var medgrundare till, ägde under 15 procent av och var vd för under en period – blev turbulenta. Bolaget var mellan 2006-2009 inblandat i flera kontroversiella fastighetsaffärer.

Det mest skandalösa exemplet är turerna kring Dubai Development Project (DDPI) – ett fastighetsbolag som Verdispar Securities skapade 2008. Målet var att bygga lyxiga etagelägenheter och kontorslokaler i Dubai och DDPI utlovade hög avkastning.

Stämdes på 105 miljoner

100 personer investerade totalt mellan 90-100 miljoner norska kronor. Men ett år senare var 81,5 miljoner borta, enligt Dagens Næringsliv som skrivit mycket om den så kallade Verdispar-härvan. 

–  Allt gick förlorat utan att man ens hann sätta en spade i marken. Det gick väldigt snett, säger Sven Eriksrud till Realtid.se.

Han är advokat på Oslobyrån Wikborg Rein & Co och försvarade investerarna som stämde fastighetsbolagets styrelse på 105 miljoner norska kronor.

Eriksrud vann i första instans. Av domen framgår det att DDIP:s tre styrelsemedlemmar – däribland Verdispar Securities finansdirektör – inte gjorde tillräckligt för att skydda investerarnas pengar.

Blev förlikning

Verdispar Securties fick en ersättning på runt 20 miljoner norska kronor och byggherren en förskottsbetalning på cirka 65 miljoner. Därefter var pengarna i stort sett slut. Styrelsen skyllde på finanskrisen 2008. Men rätten höll inte med och menade att de borde tagit höjd för sådana risker – och dömde dem att betala 105 miljoner norska kronor. DDIP överklagade dock och i nästa instans blev det istället förlikning.

– Jag vill inte uppge vad förlikningsbeloppet uppgick till, men kan säga att DDIP fick betala en stor summa till investerarna, säger Sven Eriksrud.

Glenn Sundhagen satt inte i DDIP:s styrelse och säger att han inte på något sätt var inblandad i Dubai-projektet 2008.

– Nej, jag känner inte till det fallet så väl, för det var ju styrelsemedlemmarna i Dubai-projektet. Jag var inte direkt involverad i det och följde inte med i vad som hände då, säger han.

Vad hade du för roll i bolaget på den tiden?

– Jag minns inte riktigt. Jag hade olika roller. Men jag tror att jag var försäljningschef under den perioden, uppger Glenn Sundhagen.

Året efter blev han däremot vd för Verdispar Securities – och i augusti 2009 beslutade Sundhagen att frivilligt återkalla bolagets tillstånd från norska finansmyndigheten Finantilsynet.

En orsak var att Verdispar Securites misslyckades att ta in 15 miljoner norska kronor genom en riktad emission och kunde inte driva vidare verksamheten som därefter avvecklades. Finanstilsynet hade 2009 även börjat granska Verdispars höga ersättningsnivåer. Två år senare gick bolaget i konkurs.

Men Sundhagen hade redan 2010 gått till koncernens andra gren Verdispar International där han var försäljningschef i fem månader. Det bolaget ingår numera i norska fastighetskoncernen EELD.

Nytt Verdispar

Enligt Finanstilsynet uppstod 2013 dock ett nytt bolag i Oslo som också hette Verdispar Securites och som även delade adress med sin konkursade namne – samt tillhandahöll investeringserbjudanden.

Samma år gick Finanstilsynet ut med en varning till allmänheten om att inte investera i bolagets erbjudanden, eftersom det inte stod under myndighetens övervakning. Realtid.se har försökt identifiera företaget och funnit att det inte längre är registrerat hos norska bolagsverket.

Sundhagen – som sedan Trustbuddys konkurs är professionell investerare på egna bolaget Gasu Invest – menar att han aldrig har hört talats om det nya Verdispar Securities.

– Nej, det känner jag inte till. Det var nytt för mig, säger han till Realtid.se.

Beslut om åtal i höst

I oktober polisanmälde Trustbuddys nya ledning tre personer i den gamla ledningen.

Ekobrottsmyndigheten utreder nu dem och är i färd med att fram beslutsunderlag.

Åklagaren räknar med att kunna fatta beslut om åtal ska väckas eller inte under senhösten 2016.

Ingen av de polisanmälda personerna är dock delgiven någon misstanke om brott i dagsläget.

– Det är en stor och kompakt utredning. Förhör har hållits och man har också genomfört en IT-teknisk undersökning av [Trustbuddys] underliggande databas, säger Katinka Wall, pressansvarig på Ekobrottsmyndigheten till Realtid.se.

Flest utestående lån i Norge och Danmark

Merparten av dem som lånade ut pengar via Trustbuddys plattform är norska och danska medborgare.

Enligt de experter Realtid.se talat är det generellt större kreditförluster i framför allt Danmark än i Sverige. En orsak kan vara att inkassoreglerna är trubbigare där.

Ett utländskt inkassoföretag får till exempel inte samarbete med danska myndigheter eller arbetsgivare för att fortsätta driva in en skuld.

– Ju mindre inkassobolagen vet desto större risker tas. Så har det varit länge, säger Anders Svensson, presskontakt på inkassobolaget Alektum.

Skillnaderna var dock större för 10-15 år sedan. Mycket inrapportering har automatiserats i Norge och Danmark, vilket effektiviserar indrivning.

Generellt är de nordiska rättsystemen också väldigt lika varandra med välfungerande domstolsprocesser, enligt Svensson.

Grupptalan ombildat till bolag

Konkursförvaltaren Lars-Henrik Andersson ska inom kort skriva över 50 miljoner kronor som han säkrat i konkursboet till grupptalan.

Därefter ska summan fördelas till dem som lånade ut pengar genom Trustbuddys plattform.

Grupptalan har även upphandlat Göteborgsbaserade inkassobolaget Alektum som fått uppdraget att driva in skulderna från de mellan 50.000-60.000 låntagarna, hemmahörande i Norden, Polen, Spanien och Storbritannien.

Inkassoräntan ligger på i genomsnitt 10 procent. Tidigast efter sommaren väntas Alektum komma igång med indrivningen som troligen tar minst fem år. 

Under våren ombildades grupptalan även till ett bolag för att förenkla administrationen i samband med inkasseringen av långivarnas pengar, enligt Glenn Sundhagen. 

Verdispar-härvan

Oslobaserade mäklarhuset och värdepappersbolaget Verdispar Securities gick mellan 2005-2009 in i 15 olika fastighetsprojekt i Norge, Litauen, Kroatien, Bosnien och Dubai.

Bolaget fick in totalt 2 miljarder kronor från 1.500 investerare, varav många var privatpersoner, till projekten.

Avgifterna låg på 19-20 procent och mellan 300-380 miljoner norska kronor hamnade i Verdispar-koncernen, vilket upprörda många aktieägare.

Verdispar lovade att satsningarna skulle ge 190 procent i avkastning, men samtliga investeringar misslyckades.

Källa: Dagens Naeringsliv, E24.no

Platsannonser