Regeringen och Riksbanken har sjösatt en rad åtgärder för att motverka de negativa effekterna på ekonomin. BNP minskar ändå med 7,5 procent i år och arbetslösheten stiger till drygt 10 procent, skriver ESV i sin uppdaterade bedömning.

ESV räknar med att ökade utgifter och minskade skatteintäkter leder till ett underskott i den offentliga sektorns finansiella sparande på 350 miljarder kronor. Den offentliga sektorns bruttoskuld, Maastrichtskulden, beräknas öka till drygt 43 procent av BNP.

– Coronaviruset får ännu större effekt på svensk ekonomi än vad vi räknade med i vår marsprognos. Underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas uppgå till 7,3 procent av BNP i år, säger Ann-Sofie Öberg, biträdande avdelningschef på ESV i en skriftlig kommentar.

Även om det väntas ske en återhämtning nästa år och BNP ökar med 4,5 procent så består den höga arbetslösheten. Underskottet i den offentliga sektorns sparande blir 2,9 procent och Maastrichtskulden ligger kvar på över 43 procent.

Ekonomistyrningsverket (ESV) är en statlig förvaltningsmyndighet, som sorterar under Finansdepartementet med ansvar för ekonomisk styrning av statlig verksamhet.

Skarmavbild_2020-05-14_kl._10.58.26.png