Annons

Annons

pwcdebatt.jpg

Ulrika Lundh Eriksson partner, auktoriserad skatterådgivare PwC och Anders Månsson partner, auktoriserad skatterådgivare PwC
Ulrika Lundh Eriksson partner, auktoriserad skatterådgivare PwC och Anders Månsson partner, auktoriserad skatterådgivare PwC.

”Viktiga skattefrågor måste ses över inom kort”

Regeringen och övriga partier i januariöverenskommelsen bör snarast se över skattelagstiftningen. De frågor som behöver snabb översyn är förbättrade regler för personaloptioner, möjligheten att fakturera styrelsearvoden och vissa delar i 3:12-reglerna. Det skriver skatterådgivarna Ulrika Lundh Eriksson och Anders Månsson.

Efter en rekordlång process fick Sverige så slutligen en regering på plats genom den så kallade januariöverenskommelsen. Den innehåller flera positiva skrivningar om att skapa bättre förutsättningar för svenska företag och entreprenörer och partierna är också överens om att genomföra en större skattereform. Med tanke på att dagens svenska skattelagstiftning bygger på en snart 30 år gammal skattereform är det mycket klokt. Inte minst i ljuset av de krav och utmaningar som följer med den nya ekonomin. Men ett sådant arbete behöver få ta tid, tid som bör nyttjas för djupgående effektanalys och inte minst politisk förankring. En politiskt bred överenskommelse som har bättre förutsättningar att bestå över tid är av yttersta vikt. Detta för att minimera frustration och för att skapa rimliga förutsättningar för den som vill investera i företag och företagande i Sverige att förutse hur utfallet av sådana investeringar kan komma att beskattas.

Även om arbetet med att justera gällande skattelagstiftning behöver få ta tid finns det frågor där tiden är knapp och där det också finns goda förutsättningar för att tämligen snabbt kunna göra justeringar utan oförutsedda negativa effekter. Det vore mycket olyckligt om dessa frågor istället för att hanteras skyndsamt tas in i arbetet med en större skattereform som kraftigt försenar en behövlig justering.

Regeringen bör tillsammans med övriga partier i januariöverenskommelsen snarast samla sig kring arbetet med ett snabbskattespår för vissa förändringar i skattelagstiftningen. Det vore också en tydlig signal om att man menar allvar med de fina formuleringarna i avtalet och att man har en förmåga att komma överens om faktiska förändringar. Ambitionen borde vara att ta fram ett antal förändringar med verkan redan från den 1 januari 2020. De frågor som framförallt behöver snabb översyn är frågan om förbättrade regler för personaloptioner, möjligheten att fakturera styrelsearvoden och vissa delar i 3:12-reglerna.

Annons

Annons

Turerna kring personaloptioner har varit många de senaste åren, ändå fungerar de inte på ett bra sätt. Reglerna borde justeras igen i syfte att förenkla regelverket men också för att bredda tillämpningsområdet så att många fler företag och entreprenörer ges möjlighet att på detta sätt erbjuda personalen ägande.

Möjligheten att ta uppdrag som styrelseledamot inom ramen för en näringsverksamhet eller att fakturera från ett aktiebolag försvann till stora delar genom en dom som gick emot ett ställningstagande från Skatteverket och förändrade tidigare praxis. Ersättningen skulle istället hanteras som lön enligt domen. Risken är att domen minskar utbudet av externa styrelseledamöter, inte minst i små och medelstora bolags styrelser. Det finns inte några skattemässiga rationella skäl till varför inte denna typ av uppdrag skulle kunna få faktureras och tas in som en intäkt i en enskild näringsverksamhet eller i ett aktiebolag.

3:12-systemet innehåller också delar som borde justeras tämligen snabbt. En fråga som det ofta pekats på är att man bör ta bort regeln som missgynnar generationsskiften inom familjen i förhållande till den som säljer till någon utomstående. Förslag på detta har nu tagits fram och en proposition om ändringar i regelverket är lämnad till Riksdagen. Detta är mycket välkommet, även om reglerna som föreslås inte är utan ”skönhetsfläckar”. Bland de tydligare är att reglerna inte ges verkan på redan genomförda generationsskiften. Regelverket kommer sannolikt att behöva justeras ytterligare i denna delen men man har i vart fall lyckats skapa neutrala regler för ytterligare några företagare. En annan regel som också borde justeras och sannolikt slopas helt är kapitalandelskravet, den så kallade 4 procentspärren. Att slopa båda dessa regler föreslogs redan i den utredning som presenterades i november 2016 (SOU 2016:75). De är helt enkelt inte konkurrensneutrala och verkar i vissa fall direkt tillväxthämmande och skapar omotiverade tröskeleffekter på marknaden.

Ett ”snabbskattespår” för en förändring av dessa viktiga delar av skattelagstiftningen kräver både handlingskraft och politiskt ansvarstagande. Därför är den debatt som på senaste tiden har blossat upp kring vad januariöverenskommelsen egentligen innebär djupt oroande. Sverige har inte råd med att låta viktiga förändringar av skattelagstiftningen bli en del av ett politiskt spel som riskerar att skjuta viktiga reformer på en osäker framtid. Vissa justeringar måste ske omgående om man fortsatt vill värna om ett konkurrenskraftigt skatteklimat för svenska företag och entreprenörer. En rejäl och genomtänkt reform med ett parallellt snabbskattespår är vad Sverige och våra företag behöver för att fortsätta vara konkurrenskraftiga samt locka kapital.

Det är en absolut nödvändighet att vår nya regering tar ansvar för detta snarast.

Ulrika Lundh Eriksson
partner, auktoriserad skatterådgivare PwC
Anders Månsson
partner, auktoriserad skatterådgivare PwC

 

Fotnot: Debattartikeln har också publicerats i Svenska Dagbladet. 2019-03-28

Läs allt om:

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons