Annons

Annons

Tiden mogen för en översyn av stiftelselagen

Stiftelselagen har drygt 25 år på nacken. Det är hög tid för regeringen att snarast påbörja ett arbete med att se över stiftelselagen. Det skriver Johan Stanler, biträdande jurist på Appeal Advokatbyrå.

Stiftelselagen trädde i kraft den 1 januari 1996 och lagstiftningen har således drygt 25 år på nacken. Under tiden fram till idag har ett antal mindre förändringar gjorts i lagen men den grundläggande utformningen ser i princip likadan ut idag som vid lagens ikraftträdande, trots att omvärlden ständigt förändras och dessutom i en allt snabbare takt. Nu är dock flera tunga aktörer inom stiftelseväsendet, såväl myndigheter som branschföreträdare, överens om att tiden är mogen för en översyn av stiftelselagen med anledning av ett flertal självupplevda tillämpningsproblem med den nuvarande lagen. Det är således hög tid för regeringen att uppmärksamma och lyssna på stiftelseaktörernas problembeskrivning och snarast påbörja ett arbete med att se över stiftelselagen.

En stiftelse är en juridisk person med en självständig förmögenhet som förvaltas för ett bestämt syfte. Den bildas genom att egendom överlämnas i ett gåvobrev, testamente, styrelseprotokoll eller liknande. En s.k. insamlingsstiftelse samlar in pengar och bildas istället efter ett upprop av stiftaren. En styrelse eller förvaltare har ansvaret för att ta hand om stiftelsens egendom. Det finns flera olika typer av stiftelser, t.ex. näringsdrivande stiftelser, avkastningsstiftelser och pensionsstiftelser (den senare typen regleras dock av den s.k. tryggandelagen, och inte av stiftelselagen).

Många olika myndigheter i Sverige är inblandade på olika sätt i stiftelsehanteringen. Länsstyrelsen är tillsyns- och registreringsmyndighet över stiftelser. Det finns idag sju olika länsstyrelser som hanterar stiftelser. Varje länsstyrelse är en egen myndighet och vilken länsstyrelse som är aktuell i varje enskilt fall beror på i vilket län stiftelsens styrelse eller förvaltare har sitt säte. 

Annons

Annons

Vidare är Bolagsverket bland annat ansvarig för registrering av stiftelsernas verkliga huvudmän, Finansinspektionen har bland annat tillsyn över vissa pensionsstiftelser, Kammarkollegiet är bland annat ansvarig för vissa beslut om ändring av en stiftelses föreskrifter (s.k. permutation) och Skatteverket ansvarar bland annat för att ge stiftelser ett organisationsnummer.

I juni 2019 översände Kammarkollegiet en skrivelse till regeringen för att belysa vissa problem som myndigheten anser präglar tillämpningen av bestämmelserna i stiftelselagen, bl.a. avsaknaden av en ordning som avgör när en stiftelse är bildad, bestämmelserna som rör ändring av en stiftelses föreskrifter samt kompetenskonflikter med länsstyrelserna i och med myndigheternas näraliggande ansvarsområden (t.ex. vad gäller ändring av en stiftelses föreskrifter där kompetensen är delad mellan myndigheterna beroende på ändringens art). 

I juli 2019 gjorde länsstyrelserna gemensam sak och översände en skrivelse till regeringen angående vissa problem med tillämpningen av stiftelselagen. Problem som länsstyrelserna menar medför risk för rättsosäkerhet, ökad administrativ och ekonomisk börda för stiftelser och myndigheter, men även att myndigheternas tillsyn över stiftelserna försvåras. Det kan i sin tur leda till att stiftelseformen missbrukas. Länsstyrelserna önskar därför att stiftelselagen, och anknuten lagstiftning, ses över och myndigheten sammanfattar problemen till ett antal olika delområden; hur en stiftelse bildas och när den förvärvar rättskapacitet, registreringens betydelse, revisorernas anmälningsskyldighet, förvaltningen av stiftelser, ändring av föreskrifter och jäv.

I november 2019 lämnade även Föreningen Stiftelser i Samverkan (SiS), en branschorganisation inom stiftelseväsendet med ca 400 medlemmar, in en skrivelse till regeringen där den ansluter sig till det som framgår i Kammarkollegiets och länsstyrelsernas skrivelser. SiS ser dock även andra problem med stiftelselagen och går steget längre än Kammarkollegiet och länsstyrelserna och anser att en eventuell översyn av stiftelselagen bör omfatta samtliga bestämmelser i lagen. SiS önskar också att all myndighetsutövning gällande stiftelser samlas i en och samma myndighet för att uppnå effektivitet samt rättssäkerhet och att en översyn av stiftelselagen bl.a. bör ske med hänsyn till den utveckling som skett inom väsentliga områden som berör stiftelser, som t.ex. aktiebolagslagen, årsredovisningslagen och skattelagstiftningen. 

Svenska Bankföreningen, en branschorganisation som företräder medlemsbankerna i frågor av gemensamt intresse,  översände i slutet av november 2019 en skrivelse till regeringen där den instämde i de andra aktörernas skrivelser, förde fram vissa självupplevda problem med lagen och uttryckte att en översyn borde omfatta samtliga bestämmelser i stiftelselagen. Problem som identifierats var bland annat stiftelsers förhållande till regelverket om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Svenska Bankföreningen påtalade att stiftelser och andra privata initiativ utgör en viktig finansieringskälla för den vetenskapliga forskningen och andra samhällsnyttiga insatser och att stiftelser utgör en av bankernas kundgrupper där bankerna bistår med såväl administration av stiftelser som förvaltning av stiftelsens kapital. Svenska Bankföreningen tillade även att en eventuell översyn borde beakta relevant arbete inom EU och att stiftelselagstiftningen i de nordiska grannländerna borde vara av särskilt intresse.

Regeringen borde rimligtvis få svårt att stå emot den tunga kritik som riktats mot den nuvarande stiftelselagen av både myndigheter och företrädare för branschen. En översyn av stiftelselagen kommer därmed troligen att ske i någon form. Vad en eventuell översyn kommer att föra med sig återstår dock att se. Väljer regeringen att gå vidare med myndigheternas förslag i form av ändringar och tillägg av vissa paragrafer i stiftelselagen, eller kommer en total översyn av lagen att göras såsom branschföreträdarna önskar? Kommer branschföreträdarnas önskedröm om en enda myndighet i stiftelsefrågor, likt Norges Lotteri- og stiftelsetilsynet (Lottstift), att uppfyllas? Oavsett vilket, är det i alla fall hög tid för regeringen att börja fundera på dessa frågor så att Sverige i en inte alltför avlägsen framtid ges förutsättningar för att få till ett effektivt fungerande stiftelseväsende.

Johan Stanler
Biträdande jurist
Appeal Advokatbyrå

Så bidrar du till debatten

Vill du också skriva en debattartikel för publicering på Realtid? Skicka in ditt debattförslag som rör vårt bevakningsområde; kapitalmarknad, finansiering, strategiarbete och fondförvaltning till opinion@realtidmedia.se Texten ska vara 3 500 tecken lång, inklusive blanksteg. Det går bra att skicka in färdiga texter eller idéer på ämnen du skulle vilja skriva om. Läs gärna vår guide om hur du skriver en debattartikel.

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons