När elpriser och företagens energikostnader är oförutsägbara hamnar investeringar, kapital och jobb i riskzonen. Samtidigt fokuserar politiken på att bygga ny kapacitet – men missar hur den el vi redan har kan användas smartare här och nu, skriver Anna Andersson, vd för Schneider Electric.
Osäkra elpriser har blivit en investeringsrisk i Sverige
DEBATT – Att höga elpriser inte längre bara är en vinterfråga har blivit tydligt även under sommaren. För företag är problemet inte enskilda pristoppar, utan osäkerheten de skapar inför nya investeringar.
Sverige har länge haft ett internationellt övertag genom tillgången till stabil, fossilfri och billig el. Något som varit en avgörande faktor till att industri, datacenter och andra elintensiva verksamheter valt att investera här. Men det är inte längre något vi kan ta för givet.
Det här är en debattartikel. Åsikter som framkommer är skribentens.
Läs även: Orättvisa elpriser cementeras: ”Hotar svensk tillväxt”. Realtid
Nu möter svenska företag två stora problem: volatila elpriser och osäker tillgång till kapacitet.
För hushållen märks höga elpriser i plånboken. För industrin och andra elberoende verksamheter handlar det om något större: möjligheten att investera, anställa och växa under förutsägbara villkor. När kostnader, kapacitet och ledtider är osäkra skjuts beslut upp – eller hamnar i andra länder.
När kostnader, kapacitet och ledtider inte går att planera för så bromsas besluten direkt. Investeringar och anställningar skjuts upp eller uteblir. Kapital söker sig dit villkoren är mer förutsägbara. Satsningar som är redo att sjösättas fastnar – eller stoppas helt.
Tendensen märks redan i industrin. Siffror från Teknikföretagen har vittnat om en svagare utveckling med minskad produktion, samtidigt som en rapport från Svenskt Näringsliv slår fast att tillgången till stabil och kostnadseffektiv el är en grundförutsättning för Sveriges konkurrenskraft och för nya investeringar.
Behövs förutsägbarhet
Det blir särskilt tydligt i datacentersektorn, där stabil och konkurrenskraftig el avgör var framtidens digitala infrastruktur byggs. Googles etablering i Horndal är ett styrkebesked, men fler investeringar kräver att företag kan få el, kapacitet och besked i tid.
Enligt Swedish Datacenter Industry Association bidrar sektorn redan med cirka 58 miljarder kronor till svensk BNP och kan understödja 30 000 arbetstillfällen inom fyra år. Elpris och kapacitet avgör därför inte bara var datacenter byggs, utan var framtidens jobb och kapital skapas.
Men problemet handlar inte bara om förutsägbarhet och brist på kapacitet. Det handlar också om hur elen används.
Energipolitiken fokuserar fortfarande för ensidigt på ny produktion och nya nät. Det är nödvändigt, men det löser inte flaskhalsarna här och nu. Samtidigt finns stor outnyttjad potential i befintlig infrastruktur. Energimyndigheten har bedömt att industrin kan anpassa sin elanvändning och använda upp till 15 procent mindre el när trycket på elnätet är som störst. Det skulle frigöra kapacitet, dämpa belastningen och göra elsystemet mer robust.
Ändå används flexibiliteten inte fullt ut. När elen inte används smart nog ökar trycket på näten, prisvariationerna förstärks och investeringar riskerar att fastna i köer. I förlängningen drabbar det hela Sverige genom svagare konkurrenskraft och färre arbetstillfällen.
Energipolitiken måste breddas
Därför behöver den energipolitiska debatten bredda fokus. Sverige ska bygga ut elproduktion och elnät där det behövs, men också göra det enklare att styra, flytta och minska elanvändning när belastningen är som högst.
Tre saker bör prioriteras.
För det första måste flexibilitet bli enkel och lönsam. Industrin och andra stora elanvändare behöver tydliga avtal och ersättningsmodeller för att kunna bidra när elsystemet är hårt belastat.
För det andra måste befintliga nät användas bättre. Med bättre övervakning, digital drift och mer träffsäkert underhåll kan nätbolag frigöra kapacitet, minska avbrott och korta ledtider utan att alltid vänta på ny infrastruktur.
För det tredje måste ledtiderna kortas i hela systemet. Det gäller inte bara tillstånd för nya ledningar, utan också nätanslutning, upphandling och samordning mellan aktörer. Investeringar som kan frigöra kapacitet snabbt bör få tydligare snabbspår.
Sverige har inte råd att vänta på lösningar som tar tio år. Besluten som fattas nu avgör kommande års elpriser, och därmed om Sverige fortsätter vara ett attraktivt land för kapital, investeringar och nya jobb.
Anna Andersson, vd för Schneider Electric Sverige.
