Detta är en argumenterande text med avsikt att påverka. Åsikterna som förmedlas här är skribenten/skribenternas egna.

Trots att värnskatten slopades 2020 ligger Sverige i världstoppen när det gäller skatt på arbete. Höga skatter på arbete gör det mindre lönsamt att arbeta och utbilda sig vilket gör sänkt skatten på arbetsinkomster till ett kraftfullt verktyg för att få fler människor i arbete. I en rapport från september i år uppskattar Almega att en halvering av den statliga inkomstskatten skulle leda till minst 9 000 nya jobb inom tjänstesektorn. I en annan rapport från 2020 uppskattade Teknikföretagen och Svenskt Näringsliv att motsvarande skattelättnad skulle skapa minst 15 000 nya jobb inom industrin. Att helt slopa den statliga inkomstskatten skulle förmodligen skapa ännu fler jobb än så. 
 
Marginalskatten mäter hur hög skatten är på en inkomstökning. Höga marginalskatter gör det mindre lönsamt att till exempel ta ett extra arbetspasset eller gå från deltid till heltidsarbete. Inräknat arbetsgivaravgifter (som till stor del är en ren skatt på arbete) och kan marginalskatten på arbete vara så hög som 73 procent. Detta berör inte bara höginkomsttagare utan drabbar uppskattningsvis 1,3 miljoner löntagare.    
 
Eftersom höga marginalskatter leder till att människor arbetar (och tjänar) mindre än de annars hade gjort kommer en sänkning delvis bekosta sig själv. Beroende på faktorer som hur högt skattetrycket är och hur många som betalar statlig inkomstskatt kommer självfinansieringsgraden variera. Eftersom skatten är så pass hög i Sverige och drabbar så pass många är det sannolikt att ett avskaffande av den statliga inkomstskatten hade varit helt självfinansierande, enligt beräkningar från ekonomen Jacob Lundberg i en Timbro-rapport från 2016. Detta tack vare att fler arbetar mer och i sin tur efterfrågar fler varor och tjänster, vilket leder till ytterligare arbetstillfällen och skatteintäkter.
 
Höga marginalskatter är inte bara skadligt på grund av att det minskar arbetsviljan. Det påverkar också incitamenten att utbilda sig efter arbetsmarknadens behov. När skillnaderna i lön mellan olika yrken är små är tröskeln för att vidareutbilda sig hög. Enligt en ny rapport från OECD hamnar Sverige på sista plats när det kommer till avkastning på en investering i en eftergymnasial utbildning. 

Sverige är alltså det land i OECD där vidareutbildning lönar sig allra minst. En stor anledning anges vara just de höga marginalskatterna och den sammanpressade lönestrukturen. Samtidigt vittnar stora delar av näringslivet om kompetensbrist. För att råda bot på kompetensbristen är det centralt att Sverige är ett attraktivt land att utbilda sig i och kan locka högutbildade med spetskompetens att komma hit. Att avskaffa den statliga inkomstskatten skulle göra att vinsten av att utbilda sig och arbeta i Sverige blev större. 

Annons

”Sverige är alltså det land i OECD där vidareutbildning lönar sig allra minst.”

Bortsett från de positiva effekterna av avskaffad statlig inkomstskatt på sysselsättningen och ekonomin handlar sänkta marginalskatter i grund och botten om att öka människors ekonomiska frihet. Höga skatter är ett av de mest påtagliga sätt som staten begränsar människors liv varför det finns ett egenvärde i att sänka skatterna på arbete. 

Drivkrafterna till att arbeta måste stärkas. Under 2021 var första gången på 20 år som arbetslösheten översteg 10 procent. Därtill är 1,3 miljoner människor i arbetsför ålder idag inte självförsörjande. För att minska arbetslösheten och se till att fler blir självförsörjande och börjar arbeta måste skatten på arbete sänkas. Därför bör den statliga inkomstskatten avskaffas. 
 
John Norell
Förbundsordförande Fria Moderata Studentförbundet
 
Johannes Nathell
Skattepolitisk sekreterare Fria Moderata Studentförbundet