Forskarna Jonas Gabrielsson och Marie Löwegren från Lunds universitet har granskat svenska universitetsavknoppningar och presenterade delar av sina studier vid en Estradföreläsning på IVA Konferenscentrum i går.

– Bakom varje avknoppning döljer sig ett unikt företag men det finns ändå generella mönster när det gäller avknoppningar, sade Jonas Gabrielsson när han presenterade delar av sin tvärsnittsstudie av nystartade teknikföretag i Öresundsregionen mellan 2001-2007.

Internationella studier visar att avknoppningar från universitet och högskolor bidrar till ekonomisk tillväxt och regional ekonomisk utveckling. Studier visar också att de tenderar att vara mer innovativa än andra teknikbaserade nya företag.

— Det mäter man till exempel i hur många patent som söks, förklarade Gabrielsson.

Därtill är sannolikheten större till en börsintroduktion bland avknoppningsbolag än andra teknikbolag.

Även svenska erfarenheter pekar i liknande riktning och det finns studier från exempelvis Chalmers som visar att avknoppningar bidrar till ekonomisk tillväxt.

– Men de visar ingen hög tillväxttakt och de sysselsätter ganska få. Efter ett par år är det i stort sett bara ägarna, sade Jonas Gabrielsson.

Han betonar dock att entreprenörskap ofta sker i team och precis som kollegan, Marie Löwegren påpekade han att det finns lite forskning att jämföra med vad gäller avknoppningar, exempelvis kategorisering kring vilka det är som står för avknoppningarna.

I Gabrielssons studie stod universitetslärare/forskare som helt eller lämnat universitetet för 37 procent av avknoppningarna. Den näst största gruppen 17,4 procent stod studenter för som utvecklat en produkt i samband med ett projektarbete och drygt 15 procent av upphovsmännen var externa entreprenörer – en intressant grupp som Gabrielsson kan fördjupa sig i under sin forskning.

Vad gäller avknoppningar tenderar de i högre utsträckning finansieras av riskkapitalbolag, privatpersoner som är andra än grundarna samt offentliga bidrag, tillade han.

Även om bolagen inte sysselsätter särskilt många efter en tid utan förblir hyfsat små företag på den svenska marknaden så menar Marie Löwegren att forskningen fokuserar på för kort tidsperiod efter uppstarten.

– De tittar max på en tio-års-period. Vad gäller högteknologisk forskning så tar det lång tid innan tekniken når marknaden. Det tar lång tid att förändra idéer och vanor. När det gäller biomedicin så tar det mellan 10 och 15 år att utveckla preparaten.

Därtill, påpekade de båda, är det inte säkert att det är bolagen som ska undersökas, utan framtida forskning, deras egen eller andras kan också ägna sig åt att spåra tekniken eller personerna bakom avknoppningar – vad gör de 20 år senare.

Löwegren presenterade sin studie av 124 universitetsavknoppningar som startades upp mellan 1960 och 1990 med ursprung från Sveriges största universitet.

Det var med viss reservation som hon presenterade sina resultat då det skrala internationella studiematerialet innebär att det är svårt att få en rättvisande bild av universitets-avknoppningars utveckling i Sverige jämfört med andra länder.

Även om ett fåtal blir riktigt stora aktörer på den svenska marknaden så visar Löwegrens forskning att svenska universitetsavknoppningar verkar klara sig bättre på lång sikt jämfört med vad andra teknikbaserade företag.

– Men ett fåtal blir stora företag som står för en stor tillväxtökning i en region.

Att jämföra svenska avknoppningar med amerikanska från Silicon Valley är inte heller en lätt uppgift. Bland annat påpekar Löwegren att amerikaner ofta undersöker avknoppningar kort tid efter att de startades vilket visar att färre läggs ner.

– Men svenska avknoppningar står sig inte så dåligt jämfört med de amerikanska, sade Löwegren.

– Fast det är några få företag som står för majoriteten av tillväxten – både i USA och Sverige, sade Jonas Gabrielsson.