De senaste årtiondena har lågkonjunkturerna blivit allt kortare och mindre djupa. Nedgången nästa år väntas bli den ljummaste nedgången i konjunktur i modern tid. Är det ett tecken att lågkonjunkturen är död? Det frågar sig Claes Hemberg i ett blogginlägg.

Han konstaterar att även högkonjunkturerna har mattats, bland annat på grund av ett bredare näringsliv:

”Sverige är inte lika mycket tung industri som går i en gemensam takt. De kan tala för att de breda mer strukturella lågkonjunkturerna är förbi. Lägg till att globaliseringen gör att bolagen kan agera mer olika och deras individuella upp- och nedgångar i efterfrågan är mer utjämnande. Det kan göra våra konjunkturer upp och ned sannolikt mjukare. Lägg till en växande andel tjänstebolag som är just mindre konjunkturkänsliga”, skriver Claes Hemberg.

Samtidigt konstaterar han att en värld fri från dramatiska konjunkturer kommer med en prislapp: Inflationen. Köpkraften har i år minskat till 2015 års nivå och kan nästa år sjunka ända till 2013 års nivå.

”Nu hör jag från den lokala mataffären att kunderna handlar för samma belopp som i fjol. Men de handlar andra billigare grejor. Vi har gått från kött till korv. Eller från korv till blodpudding. Från paprika till morötter”, skriver Claes Hemberg i ett annat blogginlägg.

Han poängterar att det inte är köpen av linser, morötter eller billigare kläder som avgör ekonomin i hushållet, utan hans uppmaning är att fokusera på bolån, el och transporter, och vara beredd att byta leverantör.

”Ja, ät vidare, så du har energi att pruta på bolånen. Där ligger svenskarnas skattkista begraven. En som byter bolånebank och prutar 1% på bolånet behåller ju 30 000 kronor per år i plånboken. Det är mer än en månadslön för många”, skriver Claes Hemberg.