Vinnova skyller på EU

Realtid.se skrev i fredags om bidragsprogrammet eContent Plus som delar ut 1,4 miljarder kronor. 2 procent av ansökningarna kommer från Sverige. Vinnova är den myndighet som representerar Sverige. Björn Österlind på Vinnova är nöjd.

– Vår medverkan är inte så dålig. Vi ligger ungefär där vi förjänar. De mest berörda är helt medvetna om att bidragsprogrammet finns. Det bygger på väletablerade nätverk.

Vilka nätverk?

– Det är en disparat grupp människor som programmet riktar sig till.

Inga företag med verksamhet i Sverige har fått pengar?

– Det är inte så himla enkelt att gå med. Success-rate för ansökningarna är ganska dålig. Man jobbar mycket för att få lite stöd. Vi har rätt lite feedback från tidigare beslut från EU-kommissionen om hur en ansökan ska se ut.

Hur vet företagen att de kan söka pengar?

– Vi brukar ha utlysningar liggande på webben.

Varför gör ni inte mer?

– Just för att det här programmet är väldigt splittrat och smalt. Vi gör gott vi kan, men inte mer.

Björn Österlind förklarar att bidragsprogrammet eContent Plus visserligen ska stimulera företagande, men främst ska göra nationella databaser tillgängliga. Därför hamnar pengarna hos myndigheter.

– Många it-tjänster bygger på att det finns tillgänglig information, data. Geodata är ett bra exempel. Bidragen ska ta vara på vårt kulturarv. Inte digitalisera innehållet, utan göra bibliotek och museer åtkomliga på internet. Det är svårt att göra kommersiellt. Få företag vill göra det, men det är viktigt för oss alla. Den svåraste biten är e-learning. E-learning är så pass brett. Den inriknting EU valt är smal.

Sverige har många företag inom geografiska informationssystem och e-learning. EU och Vinnova kan inte redovisa att något svenskt företag fått pengar. Vilka som sökt är hemligt. Björn Österlind vill hellre prata om större summor.

– eContent Plus är väldigt litet. Jag var i Bryssel i torsdags på ett möte där det fattades beslut om 10 miljader kronor till ICT-programmet för forskning om informationsteknologi.

ICT står för Information and Communications Technology. Programmet är ett sätt för EU-kommissionären Viviane Reding, med ansvarar för informationssamhälle och medier, att genomföra en it-strategi som kallas i2010.

– I den här omgången plockar svenska företag hem 368 miljoner kronor, 4 procent av sammanlagt 9,5 miljarder kronor. Det är det största call som EU någonsin haft inom forskning.

Vem får pengarna?

– Drygt 20 procent ser ut att hamna hos småföretag. Småföretag är ofta med som stöd till större företag. De stora, Ericsson och Volvo naturligvis, får 40 procent. Universitet och högskolor får 40 procent.

ICT-programmet är en av åtta delar i EU:s sjunde ramprogram för forskning. Programmet har just börjat och pågår till 2013. Hela ramprogrammet omfattar 460 miljarder kronor. EU-kommissionen och Europaparlamentet tog beslut i december 2006, som en del av EU:s nya budget.

Sveriges budget för forskning är 1,54 miljarder för 2007, därtill 590 miljoner kronor för it. Vinnova får pengar från skattebetalarna både genom EU och genom staten.

Blir det lika mycket bidrag med den här regeringen som med den förra?

– Jag tror att både den förra och den nuvarande regeringen ser nyttan med Vinnovas behovsrelaterade forskning. Regeringen jobbar med en forskningsproposition och har indikerat att man stärker Vinnovas budget för forskning.

Har företagen nytta av forskningen?

– Nu är inte företagande Vinnovas uppdrag. Innovation är något som vi själva tagit som vårt uppdrag. Innovation omfattar tidshorisonter som inte är enkla.