Vårtecken på Chalmers

– Pengar, människor och idéer – det är vår råvara. Utav det gör vi företag.

Under 2007 omsatte företag som startats med hjälp av Chalmers Innovation 287 miljoner kronor, en tillväxt på 33 procent.

Bland företagen finns Icomera som förser tåg med bredband, Micvac som mikrar mat och Vehicle Communication som gör it-system till åkeribranschen.

– Flera av företagen omsätter mellan 20 och 50 miljoner kronor om året. Under 2008 passerar ett bolag för första gången 100 miljoner kronor.

Bästa affären hittills är mjukvaruföretaget Systemok som köptes av Nasdaqnoterade Sonic Solutions 2006.

Materialet Xylofan används som barriär för att hindra syre att tränga in i exempelvis en juiceförpackning. Xylofan extraheras ur växtdelar. För att komma igång med en pilotanläggning för tillverkning i kommersiell skala behövs tiotals miljoner kronor.

– Där arbetar vi med alla riskkapitalister som finns på den svenska marknaden. KTH Chalmers Capital, Industrifonden, Creandum, Innovationskapital och Volvo Technology Transfer är några, säger Olle Stenberg.

Chalmers Innovation organiserar ett eget nätverk av ett fyrtiotal privatpersoner som vill investera i nya idéer.

– De vill ha inflytande över sina egna pengar. Ofta bidrar investerarna med eget personligt kunnande.

Pengar behövs alltid.

– Men ännu viktigare är den roll vi tar för att rekrytera in folk.

Människor med branscherfarenhet från bioteknik, nanoteknik, byggteknik, elektroteknik, medicinteknik och datorteknik behövs till företagens styrelser.

Dessutom behövs det hjälp i företagens operativa ledning.

– Forskaren, innovatören, kopplas till en entreprenör. Det gäller att tidigt skapa ett team. Vi behöver fler entreprenörer, säger Olle Stenberg.

Utan entreprenörer blir vägen lång från grundforskning till samhällsnytta.

– Den verkliga vinsten är att vi är duktiga på att beskatta företag i Sverige. Resurserna går till att avlöna forskarna. Därigenom tar staten tillbaka en del.

Chalmers Innovation har räknat samman skatt och sociala avgifter för några av företagen under en femårsperiod.

– En investerad krona ger ungefär tio tillbaka. Sen kan man ju hävda att annars hade samma personer haft alternativa sysselsättningar, men det här är ju nya grejer.

Men om alla ska vara entreprenörer blir det ingen tid kvar till grundforskning.

– Det är ett klassiskt dilemma. Båda behövs. Man får inte dränera grundforskningen. Man ska undvika att göra dåliga affärsmän av bra forskare. Men att få in impulser från tillämpningar innebär också en korsbefruktning för forskningen.