Varning för börsnedgång!

Det berättar Robin Bagger-Sjöbäck som är marknadsstrateg på banken.

Klicka här för att läsa Saxo Banks nyutkomna rapport och presentation som pdf-filer.

– Det stora temat för i år tror vi kommer att vara en fortsatt börsuppgång under första halvåret med stöd av det momentum som inleddes i fjol, säger han.

– Men i det stora hela räknar vi med en försvagning under andra halvåret.

Bagger-Sjöbäck ser flera orsaker:

1) Stort refinansieringsbehov i USA

2) Dämpad tillväxt i Kina

3) Statsfinansiella problem i Europa

Det amerikanska börsindexet S&P500 ligger i dagsläget kring 1115, och kommer enligt Saxo Bank att stiga till 1250 vid halvårsskiftet. Det motsvarar en börsuppgång på 12 procent.

Men därefter väntas det falla tillbaka igen med 8 procent till 1150 i december 2010.

Mot bakgrund av detta scenario rekommenderar Saxo Bank aktier i stora industribolag som Sandvik, ABB, SKF och Atlas Copco under första halvåret, men att man inför andra halvåret rör sig mer mot ”defensiva” aktier som Astrazeneca.

– Den starka börsuppgången som vi såg under större delen av 2009 med hög riskaptit på marknaden, kommer att fortsätta.

– Men någonstans under tredje kvartalet eller andra halvåret i år, så kommer faktorer såsom refinansieringsbehovet i USA att börja visa sig på börsen.

Det går inte att säga säkert när en negativ stämning på börsen kommer att bre ut sig igen.

– Många såg problem med den amerikanska subprime-krisen redan åren 2003 eller 2004, men den började inte visa sig förrän år 2007.

– Vi tror dock att man kommer att börja se tecken under tredje kvartalet eller andra halvåret, eftersom vi då kommer att ligga så pass nära i tiden till de stora refinansieringar som måste göras.

Löptiden går mot sitt slut i år för stora mängder amerikanska lån inom alla möjliga kategorier; bostadslån, lån till kommersiella fastigheter, och företagslån.

Det refinansieringsbehovet kommer särskilt att öka i slutet av 2010.

Det handlar inte längre om ”subprime-lån” som ska återbetalas, det vill säga bostadslån till mindre kreditvärdiga privatpersoner.

Utan nu är det den höga skuldsättningen till övriga låntagare som ska betas av.

Enligt Saxo Bank är den skuldsättningsnivån lika hög som subprime-lånen innebar.

Problemet är exempelvis att marknadsvärdena på bostäder i USA nu ligger mycket lägre än 2006/2007.

Låntagare som tog lån i exempelvis början på år 2005 har ofta tagit lån till hela köpeskillingen för bostaden, och har därefter endast behövt betala väldigt lite på sina lån.

Det har varit väldigt låga räntor, och ibland har man kunnat ha ”negativa amorteringar” på lånen – det vill säga utökat lånen ytterligare eftersom bostadspriserna i USA har gått spikrakt uppåt i 15-20 år.

Men sedan finanskrisen bröt ut har bostadspriserna fallit markant.

– Sammantaget kan vi alltså inte se någon stark tillväxt i den amerikanska ekonomin under 2010. Någon återhämtad efterfrågenivå lär det inte bli.

Den kinesiska ekonomin har haft en mycket hög historisk tillväxttakt med bnp-ökningar på i snitt 10 procent per år i 30 år.

På senare tid har tillväxten framför allt lyfts av statliga investeringar inom Kina i infrastruktur och tung industri.

Men västvärldens efterfrågan på exportvaror från landet har avtagit. I fjol sjönk exporten från Kina med 20 procent.

– Vad gäller dessa två drivkrafter för den kinesiska tillväxten , så finns det inte så många kort kvar att spela ut.

– Och vi tror inte riktigt att dessa drivkrafter kommer att kunna ersättas av en underliggande inhemsk efterfrågan i Kina.

Förväntningarna hos många investerare är att den kinesiska ekonomin kommer att växa med 8,5-9 procent i år, och därefter fortsatt med 10 procent per år.

– Att tillväxttakten kan hållas uppe i år må väl vara hänt, men från år 2011 tror vi inte riktigt på det, säger Bagger-Sjöbäck.

Hoppet står därför till Europa, men även det kan vara förgäves.

Traditionellt ligger Europa några kvartal efter USA i den ekonomiska utvecklingen och bankkriser.

Senast har det varit rätt stora problem som blommade upp i slutet av år 2009, framför allt vad gäller budgetunderskott.

Det gäller Grekland som fick sänkt kreditbetyg.

– Det här kan starta en negativ våg hos de länder som har stora statsskulder och väldigt stora budgetunderskott, säger Bagger-Sjöbäck.

Förutom Grekland ligger Irland, Holland och Spanien också i riskzonen.

När det gäller valutor räknar Saxo Bank med att euron faller från nuvarande nivå kring 10,20 kronor till 9,75 kronor vid halvårsskiftet.

Samtidigt är
banken positiv eller neutral till dollarn.

För råvaror är Saxo Bank positiv under första halvåret i år, men negativ eller neutral om andra halvåret.

Guldet är speciellt. Där räknar banken med en uppgång från nuvarande nivå kring 1.100 dollar per uns till 1500 dollar på kanske fem års sikt, men dock med en dipp till 870 dollar på vägen.

För oljan har Saxo Bank en riktkurs på 85 dollar för det första kvartalet i år, vilket banken tror följs av relativt stabila nivåer då OECD har uttryckt sitt behag med ett oljepris kring 80 dollar per fat.

När det gäller aktier generellt rekommenderar Saxo Bank japanska småbolag, som bedöms vara undervärderade.

Centralbankernas styrräntor kan ha stor inverkan på konjunktur och börs, och här räknar Saxo Bank i motsats till många andra bedömare med att centralbankerna i såväl USA och Storbritannien inte lär börja höja sina styrräntor i år.

Europeiska centralbanken kan dock väntas börja höja sin styrränta under fjärde kvartalet.

Saxo Bank efterlyser nu flera faktorer för att det ska återgå till en balans och normalisering av världsekonomin:

1) Högre räntenivåer i västvärlden

Det är inte hälsosamt att centralbankerna under långa perioder har styrräntor på noll procent.

2) Bättre bokföring i bankerna

Det gäller särskilt i USA där bankerna inte längre ska kunna få gömma undan vissa tillgångar och värdeminskningar i dem.

3) Penningflöden åt rätt håll

På senare år har kapitalet flödat från utvecklingsländer som Kina till Västeuropa och USA, men teoretiskt sett bör kapitalet långsiktigt flöda från utvecklade, rika länder med låg tillväxtpotential till länder som Kina.

4) Bättre statsfinanser

Många länder måste få bättre ordning på sina statsbudgetar. Jätteskulder som tillkommit över åren, måste börja betalas tillbaka. Det gäller både amerikanska staten och amerikanska privatpersoner.