Skulderna växer sig allt större, och högre räntorna gör dem ännu dyrare. Det är verkligheten för en lång rad länder i världen just nu.
Världens samlade skulder passerade 3 600 biljoner: "Ond spiral"
Världens samlade skulder steg med 10 biljoner dollar under årets första sex månader och passerade därmed 365 biljoner dollar, enligt Institute of International Finance, IIF.
Det motsvarar över svindlande 3 600 biljoner kronor. Dessutom ökar kostnaderna för att finansiera skulderna.
Räntorna på statsobligationer med medellång och lång löptid har stigit till de högsta nivåerna på mer än ett decennium i flera av världens största ekonomier, däribland USA, Japan, Frankrike och Storbritannien.
”Blir en ond cirkel”
IIF varnar för att de fyra länderna nu ställs inför problem som länge förknippats med skuldtyngda tillväxtekonomier: stora och ihållande budgetunderskott samtidigt som ränteutgifterna stiger, skriver CNBC.
Förra året betalade avancerade ekonomier mer än 3,3 biljoner dollar i ränta på internationellt handlade statsobligationer.
Det var mer än de globala investeringarna i artificiell intelligens, försvar eller ren energi, som uppgick till 2,6, 3,1 respektive 2,3 biljoner dollar.
Enligt IIF riskerar utvecklingen att skapa en situation där politiker inför val prioriterar kortsiktiga åtgärder framför långsiktig skuldsanering.
”Det blir ond cirkel av kortsiktiga snabba lösningar, och en långsiktig sårbarhet i takt med att marginalnyttan av högre skulder minskar”, skriver man.
Läs mer: Nytt budgetkaos hotar Frankrike – skenande statsskuld står i fokus. Realtid
OECD varnar för utvecklingen
Samtidigt minskar nyttan av ytterligare skuldsättning, medan kostnaderna för att finansiera skulderna ökar.
Högre räntor väntas pressa upp ränteutgifterna ytterligare. Dessutom kvarstår strukturella kostnader för bland annat sjukvård och offentliga pensionssystem.
Även OECD varnar för utvecklingen. I en ny ekonomisk prognos konstaterar organisationen att stigande obligationsräntor visar behovet av att begränsa och omfördela offentliga utgifter, effektivisera den offentliga sektorn och stärka statens intäkter.
IMF-chefen Kristalina Georgieva har uppmanat regeringar att prioritera finanspolitisk konsolidering och få ned skuldnivåerna.
Hon beskriver de nödvändiga åtgärderna som politiskt svåra, men nödvändiga.
Läs mer: Energikrisen får efterfrågan på biobränsle att rusa – experter varnar för riskerna. Realtid
