USA fortsätter spionera på svenska bankkunder

Svenska Datainspektionen menar att banker numera upplyser alla berörda kunder och de hoppas på att länderna i Europa ska få tydligare och gemensamma regler kring problemet. När du betalar en räkning till ett utländskt konto går ett meddelade om överföringen genom ett internationellt system som kallas Swift.

Informationen om dig och mottagaren lagras i databasen, som finns i Belgien. Men en kopia av Swift finns i USA. Amerikanska myndigheter då att eftersom kopian finns i landet så har US Treasury, det amerikanska Finansdepartementet, rätt till att övervaka betalningarna när de ingår i deras terrorbekämpning.

Men i Europa gillas inte detta. Därför har de olika datamyndigheterna träffats i 29-gruppen för att diskutera problemet och en utredning har gjorts. Varje land har fått i uppdrag att ge sin syn på hur problemet ska behandlas i respektive land. Den svenska datainspektionen vill att alla som ingår i 29-gruppen ska ta gemensamma beslut kring frågan.

– Det senaste som hänt är att vi har informerat de myndigheter i Sverige som är berörda och även Svenska bankföreningen. De ska sin tur ska informera de kunder som kan beröras av detta, säger Catharina Fernquist, jurist och teamledare på Datainspektionen, till Realtid.se

– Det är viktigt att tillägga att det är ytterst få tillfällen som detta har hänt. Senast amerikanska myndigheterna tog del av information var i somras. Det var alltså bara en kortare sekvens som de tog del av. Inget har skett sedan dess. En del svenskar kan ha berörts av detta men hur många är omöjligt att säga, fortsätter hon.

Det var efter terrorattackerna i USA 2001 som de amerikanska myndigheterna födde tanken att få tillgång till misstänkta överföringar som gjorts från utlandet.

De som ansvarade för Swift ansåg sig skyldiga att överlämna uppgifterna som sedan amerikanska myndigheterna fick ta del av. De uppgifter som har lämnats ut är kontonummer, betalare, mottagare, bankadress, belopp och vad det uppges att pengarna ska användas till.

Varje dag förmedlar Swift elva miljoner internationella transaktioner åt världens banker, som ägs av 7.800 finansinrättningar. Bland dem finns de svenska storbankerna Riksbanken och Riksgäldskontoret.

I somras avslöjade amerikansk press att USA hade tillgång till information från Swift.
Nyligen blev det känt i svensk press att den svenska regeringen vetat om detta sedan 2002.

Många länder i Europa har reagerat starkt mot CIA:s möjlighet att få ut information. Problemet är att reglerna fortfarande är något oklara. Ansvariga på Swift hävdar alltså att europeisk lag inte gäller i de aktuella fallen men EU:s datatillsynsman har ansett att detta varit felaktigt och menat att det är europeiska lagar för skydd av datauppgifter som gäller. Swift, ECB och den belgiska regeringen har efterlyst klarare regler men än har inget hänt.

– Vi anser att de europeiska länderna ska enas om hur vi ska lösa problemet och detta är något som vi kommer att ta upp inom kort, säger Catharina Fernquist.