Att betala 88 miljarder dollar i räntekostnader varje månad låter inte hållbart. Ändå är det precis vad USA gör, och det väcker oro.
USA betalar miljarder i ränta varje dag – riskerar fall
USA:s snabbt växande statsskuld har nått en nivå där räntebetalningarna nu överstiger landets militära utgifter.
Det är en utveckling som väcker oro för landets långsiktiga globala ställning.
Enligt nya beräkningar väntas räntekostnaderna passera hela 1 000 miljarder dollar under 2026, vilket motsvarar omkring 88 miljarder dollar per månad.
Kan påverka militära förmågan
Fenomenet har uppmärksammats av ekonomhistorikern Niall Ferguson vid Hoover Institution.
Han beskriver en kritisk gräns där stormakter riskerar att tappa inflytande när kostnader för skuldservice överstiger försvarsutgifter.
”Detta beror på att skuldbördan drar till sig knappa resurser, vilket minskar det tillgängliga beloppet för nationell säkerhet och gör makten alltmer sårbar för militära utmaningar”, säger Ferguson, enligt Fortune.
USA passerade denna gräns under 2024, vilket markerar första gången i modern tid som situationen varit ihållande i en avancerad ekonomi.
Finns historiska paralleller
Både demokratiska och republikanska administrationer har bidragit till skuldökningen genom expansiv finanspolitik över flera år.
Historiska paralleller pekar på riskerna. Under 1500-talet försvagades det spanska imperiet av omfattande skuldfinansiering, medan franska revolutionen delvis föregicks av ekonomiska obalanser i Frankrike.
Samtidigt finns exempel där liknande situationer inte lett till omedelbar nedgång, som i Storbritannien, där lägre upplåningskostnader mildrade effekterna.
Oro uttrycks även från näringsliv och finanssektor. Investeraren Ray Dalio har varnat för att stigande räntebetalningar riskerar att tränga undan offentliga investeringar.
Hoppas på ökad produktivitet
Jamie Dimon, vd för JP Morgan Chase, har lyft risken för marknadsoro om utvecklingen inte hanteras, och även Jerome Powell, chef för Federal Reserve, har pekat på behovet av åtgärder för att hantera budgetunderskottet.
En ytterligare riskfaktor är räntenivåerna. Om avkastningen på amerikanska statsobligationer stiger mer än väntat kan skuldbördan öka kraftigt, vilket skulle förvärra trycket på statsfinanserna.
Trots den negativa utvecklingen finns möjliga motkrafter.
Ökad produktivitet, särskilt genom teknologiska framsteg som artificiell intelligens, lyfts fram som en potentiell väg att stärka ekonomin och förbättra balansen mellan skuldkostnader och andra statliga utgifter.
Läs mer: Ny prognos: Kalla vintrar i Västeuropa mer sannolikt. Dagens PS
