Upplåning i obligationer ökar för alla sektorer

Bakom ökningen är obligationer denominerade i utländsk valuta och SEK till ett värde av 67 respektive 53 miljarder kronor. Det visar färsk statistik från SCB.

Bakomliggande orsaker till ökningen för långfristiga värdepapper denominerade i utländsk valuta kan förklaras med valutakurseffekter samt en ökad netto upplåning på marknaden. Det är främst valutakurseffekter för valutorna EUR, USD och GBP som har bidragit till denna ökning.

Den totala upplåningen i långfristiga räntebärande värdepapper denominerade i utländsk valuta uppgick till 2 884 miljarder kronor i slutet av februari. Det är främst banksektorn, staten, samt icke-finansiell och övrig finansiell sektor där det har skett en större upplåning.

Skuldstocken ökade även för långfristiga värdepapper denominerade i SEK jämfört med föregående månad. Upplåningen i SEK har nu ökat med totalt 117 miljarder kronor sedan december 2018. Det är dock inom bostadssektorn som det främst har skett en ökning.

Totalt uppgick skuldstocken i obligationer för bostadssektorn till ett värde av 1 938 miljarder kronor slutet av februari, varav 1 437 är denominerad i SEK. Bostadssektorn har sedan december 2018 ökat sin upplåning i obligationer med totalt 64 miljarder kronor.

Skuldstocken för kortfristiga värdepapper minskade med 10 miljarder kronor jämfört med föregående månad. Det är SEK denominerade värdepapper som ligger bakom minskningen, varav SEK denominerade värdepapper för sektorn övriga monetära finansinstitut minskade med 19 miljarder kronor. Förutom övriga monetära finansinstitut har även SEK denominerade värdepapper minskat för den kommunala sektorn med ett värde av 2 miljarder kronor.

Under de närmaste tre månaderna kommer räntebärande värdepapper till ett värde av 1 217 miljarder kronor att förfalla. Förfallovärdet för värdepapper denominerade i SEK respektive utländsk valuta är 769 miljarder respektive 448 miljarder kronor.

Det är främst kortfristiga värdepapper denominerade i SEK till ett värde av 572 miljarder kronor som ligger bakom förfallovärdet. Minst påverkan har långfristiga värdepapper denominerade i utländsk valuta, förfallovärde på 159 miljarder kronor.