Tysk industri driver på för att skrota 35-timmarsveckan. Men frågan är om det räddar Volkswagen — och tio dagar före valet går den svenska debatten åt precis motsatt håll.
Tyskland vill förlänga arbetsveckan Sverige – åt helt motsatt håll
Kravet på en återgång till 40-timmarsvecka utan lönekompensation har blivit tysk industris samlingspunkt.
Martin Brudermüller, styrelseordförande i Mercedes-Benz Group och tidigare Basf-vd, formulerade valet som binärt när han lyfte frågan i Handelsblatt i somras: antingen sänks lönerna, eller så arbetas det längre för samma pengar.
Läs mer: Kris i Volkswagen – då står 20 000 svenska jobb på spel. Realtid
Nikolas Stihl, styrelseordförande i motorsågstillverkaren Stihl, följde upp i augusti med att 35-timmarsveckan var något Tyskland hade råd med i goda tider.
Nu kommer motargumentet, från en genomgång publicerad av Reuters genomgång.
Räknestycket håller – men bara i teorin
Att kalkylen går ihop på pappret är inte ifrågasatt.
Bilanalytikern Ferdinand Dudenhoeffer räknar, med en arbetskostnad på 65 euro i timmen som exempel, med att en förlängning till 40 timmar för samma lön skulle sänka arbetskostnaderna med omkring 13 procent och låta tyska fabriker hålla uppe eller höja produktionen.
Utgångsläget gör siffran begriplig. Enligt Oliver Wymans Harbour Report ligger Tysklands arbetskostnad per tillverkad bil på omkring 3 307 dollar, mot 955 dollar i Spanien och 597 dollar i Kina, en skillnad rapportförfattarna tillskriver starka fack och arbetsrättslig reglering. Financial Times har samtidigt räknat på timkostnaden i tysk tillverkningsindustri, omkring 49,50 euro mot ett EU-snitt på 33,70 euro.
Läs mer: Facket ursinnigt på Volkswagen – lovar att sätta hårt mot hårt. Dagens PS
Invändningen handlar snarare om vad de extra timmarna ska användas till. ING:s chefekonom Carsten Brzeski konstaterar att fem timmar till i veckan inte stänger det strukturella gapet mot lågkostnadsländer som Kina. Volkswagen har enligt fack och branschbedömare i första hand ett efterfrågeproblem.
Koncernen håller på att ta bort överkapacitet motsvarande ungefär en halv miljon fordon per år ur sitt europeiska nät och överväger att stänga fyra tyska fabriker. Om något behöver de anställda arbeta mindre, är motpartens slutsats.
Fler arbetade timmar i ett system som redan skalar ner kapacitet ger inte fler sålda bilar, bara fler timmar.
Politiken har klivit in
Frågan har samtidigt lämnat förhandlingsborden.
I Sachsen, där Volkswagens fabrik i Zwickau hotas av nedläggning, har delstatens ministerpresident Michael Kretschmer sagt att en 40-timmarsvecka bör övervägas på allvar och lyft fram Mercedes-Benz som föredöme.
Läs mer: Experten: Svenskar jobbar mest i Norden men tjänar minst. E55
Både han och förbundskansler Friedrich Merz har varnat för att 35-timmarsveckan skadar tysk konkurrenskraft, samtidigt som varje förändring av kollektivavtalen måste förhandlas fram mellan parterna.
Reuters påminner också om att tysk industri har lyckats med det motsatta greppet. 1994 kom Volkswagen och facken överens om en 28,8-timmarsvecka på fyra dagar med lägre lön, vilket köpte bolaget tid att omstrukturera och ta sig igenom en försäljningssvacka som enligt företaget hotade 30 000 jobb.
Sverige går åt andra hållet
Kontrasten mot den svenska debatten är påfallande.
I februari begärde LO centrala förhandlingar med Svenskt Näringsliv om en generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön, med den egna utredningens 35-timmarsvecka som utgångspunkt, skrev Arbetet.
Avtalssekreteraren Veli-Pekka Säikkälä har pekat på Danmark och Norge, där veckoarbetstiden ligger på 37–37,5 timmar. Svaret från vice vd Mattias Dahl kom samma dag, ett blankt nej, arbetstid och lön hör hemma i de branschvisa avtalen.
Avslaget flyttade frågan till valrörelsen. Vänsterpartiet och Miljöpartiet går till val på kortare arbetsvecka, Socialdemokraterna har öppnat för sänkt heltidsmått med bibehållen lön, och även Unionen och PTK-förbunden har sagt nej till LO:s centrala spår, men då till förmån för fortsatt förkortning avtalsvägen, inte förlängning.
I 2025 års avtal, som löper till den 31 mars 2027, fick samtliga industriavtal avsättningar till arbetstidsförkortning och befintliga tidbanker byggdes ut. Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin gick in i den rörelsen med kravet att systemet skulle avvecklas helt, och fick inte igenom det.
Avtalsrörelsen 2027 inleds vid årsskiftet. Den tyska metall- och elektroindustrins tarifförhandlingar drar i gång redan i höst, med arbetstiden som huvudstrid.
