"Tyskland och Frankrike räddar euron"

1. Hur ser du på eurons möjligheter att överleva? Vad talar för vad talar emot?

Håkan Frisén:

– Det som talar för är de stora investeringar som gjorts i europrojektet och de enorma svårigheter och osäkerheter som ett uppbrott för med sig. Det som talar emot är de stora strukturella skillnaderna mellan länder och att det krävs förändringar i det europeiska samarbetet på en rad punkter som det i dagsläget inte finns acceptans för vare sig i Tyskland eller Sydeuropa

Nils Lundgren:

– Det är svårt att tro att euron överlever i sin nuvarande form med nuvarande medlemmar kvar och med nya medlemmar som nådigt tas in efter hand som de uppfyller uppställda villkor. En valuta är inte bara en teknisk lösning på problemet att etablera ett allmänt accepterat betalningsmedel. En valuta som fungerar i alla väder måste vara uppbackad av en stat som har den lagstiftande makten och förfogar över våldsmonopolet och denna stat måste i sin tur vila på att medborgarna känner ansvar och lojalitet mot varandra, dvs. vila på en grundläggande folklig gemenskap och identitet. EU saknar allt detta. Men den politiska viljan i Tyskland och Frankrike att rädda huvuddelen av europrojektet leder nog till att euron i någon form finns kvar efter denna ”Perfect Storm”.

Ulf Bernitz:

– Euron är en grundpelare i hela det stora bygget av EU. Faller euron är hela uppbyggnaden av den inre marknaden hotad. Euron har också ställning av världsvaluta. Det finns mycket starka krafter och sakskäl för att hålla samman och klara eurokrisen. Min bedömning är därför att euron överlever.

Olle Schmidt:

– Det är ett ytterst allvarligt läge. Euron är kärnan i eurosamarbetet. Stats- och regeringscheferna kommer därför göra allt på toppmötet för att stabilisera det ekonomiska läget. Euron har kommit för att stanna.

Stefan Fölster:

– Jag tror att euron överlever. Den politiska uppbackningen inom euro-länderna är mycket stor. Under galgen sker därför också de reformer och åtstramningar som behövs. Därefter Kan ECB och räddningsfonder låna ut mycket mer. Det mesta talar för att detta går i lås innan slutet på januari. Men det kan så klart ske ödesdigra misstag längs vägen.

Jan Häggström:

– Euron kan överleva förutsatt att medlemsländerna gör genomgripande förändringar i de grundläggande ekonomiska strukturerna. Att enbart rätta till budgetunderskotten kommer inte att räcka i det långa loppet. Flera av medlemsländerna måste höja sin konkurrensförmåga dramatiskt relativt Tyskland för att dagens spänningar ska minska.

2. Vad kan politikerna göra för att rädda euron? Vi har EU-toppmöte i veckan exempelvis.

Håkan Frisén:

– Mycket måste göras. Stora besparingar och strukturreformer i Sydeuropa, stramare budgetregler på Europanivå etc. I förlängningen innebär det stora steg mot en ekonomisk-politisk union och därmed uppgivande av nationell suverärinitet. På kort sikt måste Europeiska Centralbanken (ECB) genomföra stora stödköp av statspapper för att situationen inte ska bli ohållbar. För att ECB ska göra det måste dock politikerna ge tydliga och trovärdiga signaler om färdriktningen. I nuläget verkar vi vara inne i ett skadligt ställningskrig, där olika aktörer försöker vänta ut varandra på ett skadligt sätt.

Nils Lundgren:

– Den enda kortsiktiga räddningen är att ECB går in helhjärtat som lender of last resort och som jag ser det pågår två spel för olika gallerier för att få detta till stånd. Det ena är att Angela Merkel måste lura tyska folket att tro att de fördragsändringar som hon nu driver igenom med Frankrikes motvilliga stöd innebär att euron blir lika pålitlig som D-marken och att tyska skattebetalare inte kommer att behöva lösa ut Club Med-länderna. Det andra är att den nye ECB-chefen Mario Draghi skall kunna peka på att fördragsändringarna garanterar att den nuvarande eurokrisen inte kan upprepas och därför kan börja finansiera köp av eurokrisländernas statspapper i praktiskt taget obegränsad omfattning. Sannolikt är planen att operationen skall skötas via IMF eller någon nyskapad eller reformerad finansiell institution så att onödig transparens kan undvikas. ”They do it with mirrors.”

Ulf Bernitz:

– Lösningen blir ett närmare samarbete (som termen lyder) för den grupp av länder som ingår i eurozonen plus de ytterligare EU-länder som vill vara med. EU-fördraget öppnar för ett sådant samarbete inom EU:s allmänna ram för endast den del av länderna som vill gå vidare med tätare integration. Alternativet att alla 27 går in för fördragsändringar har väl fallit i natt. För Sverige gäller det nu att välja väg.

Olle Schmidt:

– Det krävs ledarskap genom beslut som återskapar förtroendet för att EU-länderna betalar tillbaka sina skulder och skapar tillväxt i Europa.

Stefan Fölster:

– Som Angela Merkel säger: Ett steg i taget. Först måste rejäla reformer till, både i Grekland och Italien, men även i EU-kommissionens befogenheter att kontrollera och ingripa mot dem som slarvar. Endast när detta har skett kan brandsprutan köras fram i form av så kallade kvantitativa lättnader från ECB och större räddningsfonder.

Jan Häggström:

– På kort sikt behövs åtgärder på tre plan. Budgetunderskotten måste rättas till. Någon officiell instans måste köpa italienska och spanska statsobligationer för att hålla räntorna nere ända tills förtroendet bland privata investerare återvänder. Bankerna måste få kapitalinjektioner för att förhindra en kreditkontraktion. På lång sikt är genomgripande strukturella reformer i Sydeuropa nödvändiga.

3. Vilka konsekvenser skulle det få om euron försvann?

Håkan Frisén:

– De kortsiktiga effekterna är närmast oöverskådliga och innebär exceptionellt stora politiska och ekonomiska risker. På längre sikt skulle nog EU-samarbetet kunna fungera ungefär som det gör nu för de länder som står utanför valutaunionen. De Sydeuropeiska länderna skulle få egna valutor som genom kraftig depreciering återställer konkurrenskraften. Det skulle innebära sänkt levnadsstandard, men också större utsikter att få igång export och tillväxt.

Nils Lundgren:

– De kortsiktiga effekterna om euron kollapsar är så förskräckande att även en gammal euromotståndare som jag håller tummarna för att åtminstone en halvdann lösning med Tyskland, Frankrike och Benelux kan åstadkommas åtminstone under en övergångsperiod. Vi talar om ett ekonomiskt kaos som rimligen leder till flera år av recession och i värsta fall depression och resten av EU-samarbetet hotas också. På längre sikt klarar sig däremot EU-länderna säkert bättre utan euron än med.

Ulf Bernitz:

– Konsekvenserna för hela EU kan bli oerhört stora. Före euron var D-marken Europas starka valuta och riktpunkt. Kanske kommer vi i så fall tillbaka dit.

Ollle Schmidt:

– Enormt negativa ekonomiska och politiska konsekvenser – hela EU-samarbetet sätts i gungning. Den inre marknadens existens står på spel. Det finns risk för en global recession.

Stefan Fölster:

– Först en rejäl depression i Europa. Och sedan ett Europa där många länder fortsätter med en ansvarslös ekonomisk politik: För höga löneökningar, för hög inflation och för höga offentliga utgifter.

Jan Häggström:

– På kort sikt skulle en kollaps för euron få dramatiska konsekvenser för banksystemet och för statsfinanserna i eurozonen och i förlängningen för realekonomin.

4. Hur tycker du att euron har påverkat Europa och världen?

Håkan Frisén:

– Euron har påskyndat Sydeuropas moderniserng och fördjupat demokratiseringprocessen i främst Spanien och Portugal. Men den har också varit en del av den eufori som präglade världen under perioden 2000-2008 och som lett till stora skulduppbyggnader och obalanser. Den gemensamma valutan och låga räntor har invaggat politiker och befolkning i en sorts falsk trygghet. Problemen har förstärkts av prissättningen på finansiella marknader, där man länge i stort sett inte gjort någon skillnad på kreditrisken för olika länder.

Nils Lundgren:

– Euron har satt hela det goda EU-samarbetet på spel, blivit ett hot mot det globala finansiella systemet och återupplivat historiska motsättningar mellan Europas länder. Och i nuläget spelar euron samma roll som guldstandarden gjorde i början av trettiotalet. Den hindrar anpassning av kostnadsnivåerna i krisländer och den politiska låsningen vid systemet hindrar rimliga samarbetslösningar.

Ulf Bernitz:

– Euron är en mycket viktigt del av Europas identitet i förhållande till omvärlden och har hittills varit beviset på att europeiskt samarbete kan lyckas. Faller euron påverkar det Europas allmänna position i världen i negativ riktning.

Olle Schmidt:

– Euron har skapat prisstabilitet, låg inflation och ökad handel. Tänk er 17 konkurrerande valutor mitt under brinnande finanskris.

Stefan Fölster:

– Ett av syftena med euron var just att göra det svårare för europeiska länder att ständigt devalvera i stället för att ta itu med sina tillväxtproblem. Så har det också blivit till slut, men med desto större kraft. Om ett antal år kan historieskrivningen vara att Grekland och Italien har euron att tacka för det helt nödvändiga reningsbadet. I Sverige fungerade ju 1990-tals krisen på ett liknande sätt – väldigt tufft, men helt nödvändigt.

Jan Häggström:

– För handeln inom Europa har euron haft en positiv effekt. Det faktum att man inte på ett tidigare stadium hanterat de växande obalanserna får nu negativa effekter via ökad osäkerhet och risk för en finansiell kollaps. Enskilda medlemmar som tvingas lämna kommer att drabbas av stora finansiella problem och kommer att tvingas införa regleringar som försämrar ekonomins funktionssätt. Det finns också stora politiska risker i ett sådant scenario.

5. Vilken var veckans viktigaste nyhet?

Håkan Frisén:

– ECB:s räntebesked i torsdags i kombination med morgonens nyheter från EU-toppmötet. Det är fortfarande för tidigt att värdera men något stort genombrott tycks det definitivt inte ha varit.

Nils Lundgren:

– Att Sarah Sjöström simmade nytt svenskt rekord och krossade OS-kvalgränsen på 100 meter fritt i Dutch open i holländska Eindhoven. OK då! Putins parti Enade Ryssland fick bara 49,4 procent i parlamentsvalet trots ett enormt valfusk. Det är början på något nytt som för Östersjöländerna på sikt kan visa sig mycket viktigare än Club Meds framtid med eller utan euron.

Ulf Bernitz:

– Veckans viktigaste nyhet är eurokrisens dramatiska utveckling.

Olle Schmidt:

– Merkels och Sarkozys överenskommelse från tidigare i veckan om att kräva en fördragsförändring för att stabilisera Europas ekonomi.

Stefan Fölster:

– Vilken var veckans viktigaste nyhet? Svenskt Näringslivs konjunkturprognos, så klart, som berättar varför konjunkturen försvagas även om EU-toppmötet lyckas lösa eurokrisen.

Jan Häggström:

– Veckans viktigaste nyhet var att ECB:s Mario Draghi stängde dörren till att centralbanken skulle kunna hjälpa till med mera omfattande köp av statsobligationer.