Trimmad propeller utan finansiering

Sedan 20 år driver han företaget Anchormatic Produktion i Stockholmsförorten Hägersten. Företaget har tre anställda och tillverkar ankarspel till båtar. Rolf Ingersjös ambition är att företaget ska växa ytterligare.

Han är också medlem i Svenska uppfinnarföreningen.

För två år sedan påbörjade han arbetet med att konstruera en vinkelbar propeller som reducerar bränsleförbrukningen för fritidsbåtar. Från förarplatsen kan propellern trimmas utifrån båtens hastighet, vindar och last. Hans idé är nu färdigutvecklad och patentsökt i hela världen.

– Det går att spara 20 till 30 procent bränsle på propellern, säger Rolf Ingersjö till Realtid.se.

Den är inriktad på motorer i nytillverkade båtar och vid motorbyten. Antalet sålda nya motorbåtar i Sverige uppgick i fjol till cirka 14.000 stycken. Särskilt hägrar USA-marknaden för Rolf Ingersjö där det säljs runt 700.000 nya båtar årligen.

– Kan jag bara komma ut med produkten så innebär det säkert 30 anställningar på sikt.

Men för att han ska kunna kommersialisera propellern så krävs ett grundkapital på 1,5 miljoner kronor. Rolf Ingersjö kan själv medfinansiera halva beloppet.

Almi företagspartner har gett honom ett lån på 60.000 kronor. Han har också presenterat sin nya propeller för Volvo Penta, som tackade nej, eftersom den konkurrerade med ett eget patent.

Rolf Ingersjö har också kontaktat entreprenörsnätverket Connect Sweden i Stockholm. Föreningen drivs ideellt vars idé är att stimulera utvecklingen av tillväxtföretag i Sverige genom att sammanföra entreprenörer med kompetens och kapital.

I maj 2006 gick han in med en ansökan till Vinnova om ett bidrag på drygt 750.000 kronor. Han ansåg att hans ansökan var väl förberedd och innehöll tillräckligt med fakta. Det rör sig om en redig lunta papper.

– Men man sa att ansökan inte var tillräckligt bra. I höstas fick de en ny en. Även den har blivit avslagen trots att jag i båda fallen har anlitat en proffsskribent som hjälpt mig med att utforma ansökan.

Hittills har ansökningarna kostat honom 25.000 kronor. Nu är Rolf Ingersjö på gång med den tredje. Och den beräknas bli lika kostsam som de andra två tillsammans.

– Problemet är att man på Vinnova inte tar sig tid att sätta in sig i min teknik. Det här är lotteri, säger Rolf Ingersjö.

Vinnova slår ifrån sig kritiken. Joachim Tiséus är enhetschef på avdelningen för transporter, samma avdelning som har handlagt Rolf Ingersjös ärenden.

– Vi anlitar alltid experter med teknisk kompetens som går igenom ansökningarna. Bra idéer och som vi tror kan ge tillväxt på marknaden har störst chans, säger han.

Konkurrensen om ansökningspengarna är våldsam. I fjol hade Vinnova 2.000 ansökningar. Enligt Joachim Tiséus fick endast en fjärdedel av de sökande bidrag, fördelat på 900 miljoner kronor.

Den uppenbara krångliga ansökningsproceduren är ett sätt från Vinnova att hålla nere antalet ansökningar. Det bekräftar myndighetens generaldirektör Per Eriksson när Realtid.se talar med honom.

– Det är korrekt att kraven på ansökningarna är högt uppsatta. Annars skulle det bli anhopningar som vi inte skulle klara av, säger han.

Drygt 60 procent av bidragen går till forskningsinstitut, universitet och högskolor. Resten till företag. Förra året startade Vinnova programmet Forska och väx särskilt riktat till småföretagen. Programmet har USA som förebild där man länge satsat på småföretagaren i samarbete med forskarvärlden.

Per Eriksson berättar att Forska och väx fick in så mycket som 1.200 ansökningar varav 200 sökande fick dela på 100 miljoner kronor. Varje sökande måste lägga upp lika mycket pengar.

– Intresset var enormt. Vi blev tagna på sängen, säger han.

För i år har Per Eriksson begärt det dubbla beloppet från regeringen, alltså 200 miljoner kronor. År 2010 ska beloppet vara uppe i en halv miljard, är hans förhoppning.

Vd Wanja Bellander på Svenska uppfinnarföreningen gillar inte att forskarvärlden får så stor andel av Vinnovas pengar. Myndighetens krav på att man ska medfinansiera lika mycket kapital som själva bidraget gäller inte forskare.

– Vi andra borde ha samma möjligheter, säger hon.

Just nu är föreningen, cirka 2.600 medlemmar, i färd med att författa ett brev till regeringen. Brevet ska bland annat belysa svårigheterna för svenska innovatörer att kommersialisera sina produktidéer.

Sven Wettergrund

sven.wettergrund@realtid.se