Testa dina fördomar om världen

Problem som skramlar mest i våra sinnen och på skärmarna stämmer inte alltid med sanningen.

Medan vi är fullt upptagna av katastroftankar och klimatångest om framtiden, glömmer vi de problem som människor lever i just nu. Det är kanske inte så konstigt. Ångest handlar i allmänhet inte om något som man befinner sig i, utan sådant som man fruktar ska inträffa.

Eftersom hotet förläggs till framtiden kan man av definition inte göra så mycket åt det i dag.

Ändå är det förstås klokt att tänka på konsekvenserna av sina handlingar, till exempel att vara vaksam på hur vår förbränning av fossila bränslen påverkar det framtida klimatet.

Men från hälsosynpunkt här och nu på jorden är något så trivialt som luftföroreningar inomhus på grund av eldning fortfarande ett större problem. Och om man ska tala om globala miljöproblem, som borde väcka en kraftfull opinion världen runt, så är det snarare förorenat vatten.

Cirka två miljarder människor dricker regelbundet grannens ljumma avföring. Inte så häftig framtidsfråga att bilda kampanj för, men desto mer angeläget för alla som drabbas just nu.

Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid Karolinska Institutet, pekar på dessa och andra tokigheter, eller för att vara mer exakt skillnader mellan hur vi uppfattar världen och hur den just nu faktiskt ter sig.

En fast förställning om världen är att undernäring och infektioner är stora hälsoproblem. Det stämmer, det är stora problem. Men inte de största. I takt med att levnadsstandarden ökar är det helt andra bekymmer som större delen av världens befolkning lider av, nämligen psykiska besvär, diabetes, självmord och olyckor.

Fördomarna säger oss att i u-länderna är familjerna jättestora och folk dör unga. Möjligen stämde det förr i tiden. I dag visar statistiken att medellivslängden har stigit i världen, i Mexiko till exempel är den 75 år. En kvinna i Bangladesh föder numera i snitt knappt tre barn. Två- och trebarnsfamiljer är det vanligaste runt om i världen.

Det stämmer inte heller att välutbildade bara finns i väst. Inom nästa årtionde utbildas fler kemi- och fysikingenjörer i Indien och Kina än i Västeuropa och Nordamerika. De kan lika mycket som här – men till lägre lön.

Vår fasta bild av omvärlden behöver uppgraderas. Hans Rosling uttrycker det illustrativt:

–En miljard lever just nu som vi svenskar gör. Tre miljarder som vi gjorde under 1900-talet. Två miljarder som vi gjorde på 1800-talet och en halv miljard som vi gjorde under och före Karl den XII:s tid.

–Att förändra världen till det bättre tar tid, men jag tror att det går.

Vi behöver alltså inte bara gradera upp vårt virusskydd i datorn, utan vår egen uttjänta mentala virusbild av världen.

Gårdagens kunskap har förvandlats till dagens fördomar. Det är farligare att ta bilen till Sundsvall än att möta en huggorm i skogen. Fler dör av skitigt vatten än av klimatuppvärmningen.

Men det är de mest spektakulära hotbilderna som påverkar oss mest.

Källa: Medicinsk Vetenskap vid Karolinska Institutet, nr 4/2007