Talar för tillväxtobligationer

– Svenska investerare har ännu så länge inte upptäckt tillväxtlandsobligationer i lika stor utsträckning som investerare i andra länder, säger Drijkoningen på tillfälligt besök i Stockholm för att delta i ett rundabords-samtal arrangerat av Financial Times och arrangera ett särskilt seminarium om obligationer från så kallade emerging markets.

– I Norden har danska och finska investerare kommit längre i det avseendet, säger han och nämner exempelvis Finlands långa historik som granne med Ryssland vilket gjort att finnarna är vanare att investera i sådana länder.

Det finns många olika typer av tillväxt- och utvecklingsländer och man kan inte dra alla över en kam, men enligt Drijkoningen ligger räntorna på statsobligationer som regel i dagsläget 3 procentenheter över räntan på statsobligationer i exempelvis Europa och USA.

– En ränteskillnad på 3 procentenheter innebär en viss krympning från 4 procentenheter i fjol, men vi anser att det fortfarande är attraktivt att köpa tillväxtlandsobligationer.

Drijkoningen nämner som exempel att om en obligation har en ränta på 2 procent per år i ett i-land så kan räntan ligga på 5 procent per år i ett tillväxtland. I exempelvis Sverige ligger statsobligationsräntan i skrivande stund bara i drygt 1 procent per år för femårsobligationer och 1,5 procent per år för tioårsobligationer.

– Visst är risknivån högre med obligationer i ett tillväxtland, men ränteskillnaden kompenserar mer än väl för den högre risknivån, säger Drijkoningen betecknar det med att den så kallade ”Sharpe-kvoten” är högre för obligationer i tillväxtländer än i i-länder, det vill säga att den förväntade avkastningen per enhet tagen risk är högre.

En risk med att köpa utländska obligationer är givetvis valutarisken i landet. Det avskräcker en del men enligt Drijkoningen kan det faktiskt vara mer intressant att vara exponerad mot en sådan valuta än de ”gamla” hårdvalutorna dollar eller euro när USA och EU-länderna dras med olika ekonomiska problem och tillväxten i världen ligger utanför dessa regioner. En hel del tillväxtländer använder dessutom hårdvalutor vilket eliminerar valutarisken. ING självt delar upp sin förvaltning i bland annat hårdvalutaländer och lokalvalutaländer. Indonesien är ett exempel på ett framväxande land där det ges ut en hel del obligationer i landets egen valuta.

Drijkoningen pekar ut länder som Argentina och Venezuela som särskilt intressanta att köpa obligationer i just nu. Venezuela har exempelvis stora dollarintäkter från sin olja.

– Där ligger räntorna på 10-12 procent per år.

Dock varnar han för obligationer i länder som Libanon, Sri Lanka och Vitryssland. Som del av sin analys har ING utformat ett särskilt index som beaktar inte bara rent ekonomiska faktorer utan även korruption och andra parametrar som kan styra hur bra ett land ”mår”. Libanon drabbas av närheten till Syrien där oron är stor just nu. Sri Lanka har kommit ur en lång period av inbördeskrig men kommer förhoppningsvis att få ett förbättrat läge framöver. Vitrysslands utveckling har gått i vågor där landet under en period verkade EU-anpassa sig för att därefter ha gått åt ett annat håll.

ING:s fonder för tillväxtregionsobligationer kan bland annat köpas via Danske Bank och SEB. I dagarna lanserar ING en ny fond där fondandelarna handlas i svenska kronor.

– Även om en sådan fond handlas i kronor så påverkas andelskurserna av utvecklingen för dollar och euro, men i den här fonden så har vi hedgat bort utvecklingen för dollarn och euro, säger Drijkoningen.

Totalt förvaltar ING ett kapital på 11 miljarder euro i obligationstypen vilket gör banken till en av de största aktörerna i världen på området utöver andra banker som amerikanska JP Morgan. Det kan jämföras med att det totalt i världen förvaltas tillväxtlandobligationer för cirka 500 miljarder dollar.

– Vi förvaltar alltså i dagsläget några procent av det totala förvaltade kapitalet i världen som är placerat i tillväxtlandsobligationer, vilket är en hög andel, säger Drijkoningen.

Endast en försumbar del av ING IM:s kapital i tillväxtlandsobligationer kommer dock ännu så länge från svenska investerare. De statliga svenska allmänna pensionsfonderna hör till de som har investerat via ING.

ING har olika typer av fonder för tillväxtlandsobligationer. En indelning är fonder som investerar i obligationer i ”hårdvaluta” (dollar eller euro) respektive i lokala valutor från respektive land. En annan indelning är i statsobligationer respektive företagsobligationer.

– Det växer fram allt fler ekonomiskt starka storföretag i tillväxtländerna, säger Drijkoningen vilket innebär möjligheter när sådana företag ger ut obligationer. Han nämner ryska gasjätten Gazprom som ett sådant bolag man kan köpa obligationer i.

ING betyder Internationale Nederlanden Groep (”Internationella NederlandsGruppen”) och består av samgåenden av tidigare banker. På sistone har ING delats upp i själva banken respektive ett försäkringsbolag med kapitalförvaltning (ING IM, det vill säga ING Investment Management) där obligationsverksamheten ingår.

Realtid skrev i förra veckan om att även SEB rekommenderar köp av obligationer i tillväxtländer. Hans Peterson som är investeringschef på SEB:s private banking-avdelning betonade då att om man köper sådana obligationer så ska man se till att ha en välkomponerad portfölj av denna obligationstyp.

– Att köpa high yield-obligationer är bra via fonder som har en stor portfölj av emittenter. Det är så vi gör på SEB åt våra kunder. Det är attraktivt med tanke på att räntorna på sådana obligationer ligger så pass mycket högre än vanliga statsobligationer, sa han.

Vad gäller statsobligationer i tillväxtländer underströk Peterson att man bör hålla koll på utvecklingen av landets valuta.

Det är väl viktigt så att det inte går som för Zimbabwe?

– De tillväxtländer där vi rekommenderar köp av statsobligationer är framför allt andra länder som är lite stabilare såsom Sydkorea.