Sveriges nya vapen – "legoarmé"

– Alla partier har ställt sig bakom förslaget, säger Karin Enström (m), ordförande i försvarsberedningen och själv yrkesofficer, till Realtid.se.

Anders Karlsson (s), ordförande i försvarsutskottet, har en helt annan uppfattning.

– Jag är mycket restriktiv. Ska en lagändring göras måste det gälla alla grupper i samhället. Inte bara militären, säger han.

Karin Enström har på uppdrag av försvarsdepartementet att se över vilka förändringar som krävs för att riva upp lagstiftningen. Hur lång tid det kan ta vet hon inte, men målsättningen är en skyndsam process.

– Det kan banne mig inte vara så svårt att ändra! Andra länder med samma sociala trygghet som Sverige har ju lyckats.

Försvarsberedningen som presenterade sin rapport i juni vill omdana försvaret till moderna insatsförband – anpassat till omvärlden, och samtidigt få ett billigare försvar. Istället för invasionsförsvar ska Sverige satsa på militär insatsförmåga. De flesta värnpliktiga varken behövs eller kallas in.

Officerskåren struktureras om. Regeringen gav i januari i uppdrag åt försvarsmakten att reformera befälsordningen och införa ett så kallat tvåbefälssystem, alltså med officerare och specialistbefäl. Det har ansetts nödvändigt på grund av den ökade specialiseringen men också som ett led i en internationell anpassning. Det finns också problem med en åldersstigen officerskår.

– Strukturen på officerare är ett arv från det gamla mobiliseringsförsvaret som behöver förändras. Man måste våga ändra syn, säger Karin Enström.

Försvarsberedningens förslag handlar om att de heltidsanställda krigarna bör ha tidsbegränsade anställningar på 4-6 år med möjlighet att förlänga ytterligare en period. Den utlovade moroten är en individuell civil vidareutbildning som förberedelse för yrkeslivet efter den militära anställningen. Det kan handla om till exempel yrkesskola eller högskola. Målet är att personen ska vara attraktiv på den civila arbetsmarknaden. Lönenivån blir också en viktig del för att kunna behålla personalen.

Dessutom föreslås kontraktsanställda soldater. En form som liknar den som gäller för dagens reservofficerare. De kontraktsanställda ska efter genomförd grundutbildning omfattas av en regelbunden repetitionstjänstgöring och minst två militära insatser på vardera ett halvår under kontraktstiden. Den föreslås ligga på mellan fyra och åtta år.

I den nya krigsmodellen kan hemvärnet räkna med betydligt tuffare stridsuppdrag än i dag.

– Nu används hemvärnet mest för att söka efter folk som har försvunnit i skogarna. Det kan användas till mycket mer med tanke på den kompetens de har, säger Karin Enström.

Förutom en styrka på 30.000 hemvärnsmän kan ytterligare 30.000 man mobiliseras. Men det skulle ta minst ett år att förbereda dem för invasion av landet. Här kan det dock bli tal om att yxan får gå.

– Det är svårt att säga hur minskningen av personalen ska ske. Vi vill höja tillgängligheten och beredskapen. Men nog borde vi kunna minska styrkan till 20.000 till 25.000 man.

Andra länder som USA anlitar privata säkerhetsföretag till rena krigsuppdrag. Hur ser du på det?

– Den utvecklingen tilltalar mig verkligen inte. Vilket skydd har de? På vems uppdrag agerar de? De redovisar inte heller förluster i strid. Däremot är jag öppen för att privata företag kommer in i det militära och arbetar med logistik och saker som inte är direkt relaterade till stridsuppgifter, säger Karin Enström.