Ett kanadensiskt prospekteringsbolag har lämnat in en rapport som pekar på ett miljardvärde för uranfyndigheten Viken i Jämtland. Men bakom de robusta siffrorna finns många antaganden och en olöst strid om kommunalt inflytande.
Svenska urangruvan värd 28 miljarder – men börsen tvekar
Uranprojektet Viken i Jämtland kan ge ett kassaflöde värt miljarder, på papperet.
Missa inte: Oprövade företag får miljarder till nya gruvor i USA. Dagens PS
Det kanadensiska prospekteringsbolaget District Metals, noterat på Nasdaq First North i Stockholm, har lämnat in en teknisk rapport (PEA) för fyndigheten som beskrivs som världens största outvecklade urantillgång.
Nuvärde på 28 miljarder – på papperet
Bedömningen pekar på ett nuvärde efter skatt (NPV, 8 procents diskonteringsränta) på 2,88 miljarder dollar, en internränta på 45,9 procent och en återbetalningstid på 2,1 år.
Läs även: Regeringens drag mot Kina: Ny myndighet ska korta gruvtillstånd. Realtid
Den initiala investeringen anges till 876 miljoner dollar, och projektet väntas ge ett genomsnittligt fritt kassaflöde efter skatt på 531 miljoner dollar per år under en gruvlivslängd på 13 år.
Omräknat motsvarar nuvärdet drygt 28 miljarder kronor och kassaflödet omkring 5 miljarder kronor om året.
74 miljarder till svensk ekonomi
Viken ska inte bara ge uran.
Enligt planen produceras i snitt 3,3 miljoner pund uran (U3O8) per år, tillsammans med vanadin, ferrovanadin, vanadinelektrolyt och 250 000 ton kaliumsulfat. Materialen knyter an till EU:s strategi för kritiska råvaror.
Missa inte: Guld tynger gruvjättarna – 50 största bolagen tappar 228 miljarder. Realtid
I en separat, bolagsbeställd studie från revisionsfirman BDO uppskattas Vikens totala ekonomiska bidrag till 7,66 miljarder dollar, motsvarande 74,33 miljarder kronor, varav merparten tillfaller Sverige.
Studien räknar med omkring 1 065 direkta och indirekta heltidsjobb och bolagsskatter på runt 1,58 miljarder dollar över gruvans livslängd.
Lundinbackat med över tusen svenska ägare
Sverige har enligt Dagens PS två större kända uranfyndigheter, Viken/Häggån i Bergs kommun och Ranstad i Falköping. District Metals har varit noterat på First North sedan januari 2024, backas bland annat av Lundinfamiljen och har fler än 1 000 svenska aktieägare.
Intresset för svenskt uran har enligt tidningen drivits av ett stigande pris, i sin tur kopplat till efterfrågan från ny kärnkraft och till att Kazakstan, som står för nästan hälften av världsproduktionen, väcker oro kring leveranssäkerheten.
Preliminär kalkyl och politisk risk
En PEA är en tidig, preliminär bedömning, Viken har ännu inga bevisade mineralreserver, och omkring 23 procent av materialet i brytplanen kommer från antagna resurser som bolaget själv beskriver som för spekulativa för att räknas som reserver.
Det finns ingen garanti för att kalkylen infrias. Den bygger dessutom på ett antaget uranpris på 85 dollar per pund.
Till det kommer den politiska risken. Lokalt är motståndet betydande. kommunfullmäktige i Bergs kommun har enhälligt sagt nej, med oro för dricksvattnet i Storsjön.
Det kommunala särvetot mot uranbrytning togs dock bort den 15 juli 2026, samtidigt som en statlig utredning om stärkt kommunalt inflytande vid alunskifferbrytning ska redovisas senast den 17 februari 2027 och kan bli retroaktiv.
District Metals vd Garrett Ainsworth har tidigare öppnat för att, om urantillstånd blir svåra att få, i stället driva gruvan med fokus på vanadin och låta uranet gå som avfall.
Marknaden har reagerat svalt. District Metals värderas på börsen till omkring 84 miljoner dollar – en bråkdel av rapportens nuvärde och aktien föll 2,47 procent sessionen efter att rapporten offentliggjordes.
