"Svenska banker tappar mark"

Det framkom under en konferens om företagsköp och riskkapitalfonder, anordnad av analysföretaget Mergermarket.

Klicka här för att gratis få Realtid.se:s nyhetsbrev Finans och försäkring varje vecka via e-post.

– De internationella bankernas aptit för att finansiera företagsköpares företagsköp i Norden, är rätt så bra just nu, sa Mark Bulmer från riskkapitalbolaget Nordic Capital på konferensen.

– Norden är en bra marknad.

– När jag själv jobbade på bank fanns det en rad internationella banker som var ”desperata” för att göra affärer här.

– Men de nordiska bankerna klarade av att hålla dem borta.

– Så är det än idag till en viss grad.

– De nordiska bankernas aptit var tidigare mycket god.

– Nu är den inte längre riktigt på samma nivå som när marknaden var på topp.

– Så jag anser att det finns mer utrymme för de internationella bankerna att komma in idag på den nordiska marknaden, än det kanske har varit under de senaste tio åren.

Riskkapitalbolaget Altors finanschef Anders Bierke stämde in:

– Det var otroligt i fjol, sa han.

– När jag ringde upp stora, europeiska banker i London så svarade de inte, eller så sa de att deras nordiska avdelning flyttat till Tyskland för en vecka sedan.

– Och nuförtiden får jag ett och annat telefonsamtal från exempelvis Bank of Ireland som bara vill kolla läget.

– Så det är stor skillnad.

– Jag vill påstå att de flesta stora, europeiska banker numer gör regelbundna samtal till oss.

Uttalandena gjordes i samband med konferensens paneldebatt om finansiering av företagsköp i dagens klimat.

Moderatorn Adelene Lee från Debtwire inledde med att det gjordes 700-800 företagsköp och samgåenden i Norden under toppåren 2006 och 2007 före finanskrisen, medan det bara blev 400 företagsköp och samgåenden år 2009.

Fortfarande är det enligt Lee svårt att få ihop finansiering av större företagsköp.

Affärer på sistone med Apoteket och Ambea kan dock innebära att aktivitetsnivån tar fart igen, inte minst genom parter som köper företag drar nytta av finansiering genom så kallade ”mezzanine-lån” (vilket förenklat är en typ av lån där långivarna vid en konkurs får betalt sist av alla långivare om det finns några pengar kvar).

En fråga som kom upp var hur man som företagsköpare kan göra för att underlätta möjligheterna att få lån till företagsköp.

– Ett sätt är att betala jättehöga avgifter till bankerna, jättehöga räntor, samtidigt som man till största delen betalar för företagsköpet med eget kapital, skojade Anders Bierke som var med i paneldebatten.

Han är finanschef på riskkapitalbolaget Altor som har gjort många stora företagsköp.

– Det är sådana förutsättningar vi har haft det senaste året, så jag hoppas att vi i den här paneldebatten ska kunna komma fram till en alternativ lösning.

Som ”mer seriösa” alternativ pekade Bierke på utomstående faktorer för att underlätta lån till företagsköp:

• allmänt bättre konjunktur

• att bankerna blir helt återställda från finanskrisen, samt hur bankerna och bankreglerna fortsätter utvecklas

• stabilitet på andrahandsmarknaderna för exempelvis obligationer

• i vilken utsträckning nya banker och obligationsinvesterare dyker upp och letar goda avkastningsmöjligheter

Vad gäller den sistnämnda punkten konstaterade Bierke att han sett ett antal ”nya ansikten” dyka upp de senaste 12 månaderna.

Särskilt viktiga bankregler framöver är de nya så kallade Basel 3-reglerna om vilka kapitalkrav som ska ställas på bankerna. De kraven väntas bli klara mot slutet av 2010.

– De reglerna kommer att få, eller kan få, en enorm inverkan på möjligheterna att låna pengar framöver, sa Bierke.

Vad gäller företagsköpares egna möjligheter att underlätta lånemöjligheterna, pekade han på ett antal faktorer:

• vikten av att köpa företag i rätt branscher

Vill man underlätta lånemöjligheterna, ska man då särskilt undvika att köpa bolag i konjunkturkänsliga branscher.

• att långivare beaktar hur företagsköpare har agerat det senaste året, vid bedömningen av om en företagsköpare ska få låna pengar till ett företagsköp

– Jag antar att det fortfarande cirkulerar en del ”svarta listor” bland långivare, som kan påverka företagsköpares möjligheter att låna pengar, sa Bierke.

– What goes around comes around.

• att ha ett brett kontaktnät med låntagare

• att se till att affärer blir lyckosamma även för långivarna, och att inte ”exploatera” långivarna i onödan

Trots kraven på att företagsköpare inte längre kan låna till lika stor andel av företagsköp, har Altor inte behövt avstå från företagsköp det senaste året enligt Bierke.

Högre räntepåslag hos bankerna, har enligt honom inte heller fått så stort genomslag eftersom räntenivån ändå är så låg.

Kraven på högre andel eget kapital gör även att man enligt Bierke kan parera genom att hitta ännu mer attraktiva företagsköp till lägre priser.

Jan Rasmussen som är Nordeas chef för avdelningen Debt Capital Markets, konstaterade att det gjordes en del företagsköp i början på 2009 men att det sedan blev tvärstopp.

Sedan tog det lite fart igen i slutet av 2009 med Apoteket-affären och ett antal andra affärer in i våren 2010.

– Och nu pågår det flera auktioner i Norge, Sverige och Danmark – kanske i mindre utsträckning i Finland, men jag är säker på att det kommer att ta fart även där.

– Så i år kommer det säkert att bli fler företagsköp i Norden än i fjol.

– Det är ett som är säkert.

Än så länge är det i första hand främst företagsköp av mellanstora företag med riskkapitalfonder som säljare.

Generellt ser Rasmussen även goda möjligheter för stora företagsköp framöver, i takt med att skuldmarknaderna förbättras.

– Jag kände mig inte så optimistisk i fredags, men EU-åtgärderna i helgen har återställt läget igen.

Nigal Walder från JP Morgan pekade på förvärvsobjekts konjunkturkänslighet, kassagenereringsförmåga och generella stabilitet, som avgörande faktorer som påverkar möjligheterna att låna pengar till ett företagsköp.

Företag inom hälsovårdssektorn bedöms stå för så mycket som hälften av alla företagsköp som har gjorts i år.

– Det är ett område där folk lätt kan känna sig ”komfortabla” med kassaflödena, sa Walder.

Det är uthålliga, icke konjunkturkänsliga företag där det även finns ett tillväxtelement.

Andra populära branscher för företagsköp är enligt Walder företag i konsumentsektorn (såsom detaljhandel) samt försvarssektorn.

Walder konstaterade att man inte kan låna lika hög andel till företagsköp längre, och att de lån man kan ta är dyrare.

Det gör att avkastningen från företagsköp inte längre blir lika hög för företagsköpare.

Det innebär enligt Walder att möjligheten för mezzanine-lån hamnar under press, eftersom mezzanine-lånen kanske normalt ger 14 procents årsränta vilket i så fall ligger nära den avkastning på 15-17 procent per år företagsköparen kan få på själva företagsköpet.

Mark Bulmer från riskkapitalbolaget Nordic Capital pekade på att företagsköp och finansieringen av dem underlättas i sig av att det görs fler företagsköp, eftersom alla parter då har tidigare företagsköp som fungerat att visa upp.

Orsaken till att företagsköp i hälsovårdssektorn varit vanliga är enligt Bulmer att ägare av konjunkturkänsliga bolag inte har velat sälja konjunkturkänsliga bolag med den svaga konjunktur som varit – om de inte måste.

Bulmer konstaterade även att räntan på mezzanine-lån sjunkit markant det senaste året, tack vare allmänt lägre räntor för högränteobligationer och att marginalen mellan räntor för företagsobligationer och statsobligationer generellt har minskat.

Mezzanine-långivare måste alltid jämföra de räntor de kräver, med räntorna på obligationsmarknaden.

Realtid.se får tag på Bulmer i efterhand, som kommenterar sitt uttalande under paneldebatten om att investerares aptit på mezzanine-obligationer är ”extremt stor” just nu:

”I was referring to the fact that Mezz funds have significant amounts of capital to invest and are therefore very keen to do deals”, skriver han i mejl.

Bulmers titel på Nordic Capital är ”Head of Banking”.

”It means that I am responsible for the relationships that Nordic Capital has with banks”, skriver han i mejl.

”In essence I am responsible for raising debt for new transactions and for the interaction we have with banks with respect to our portfolio companies.”