Svanbergs ryska huvudvärk förvärras

Realtid.se skrev redan i februari om BP:s ryska problem.

Den gången var det Financial Times som tog upp det.

– Vi anser inte att det här är någon huvudvärk, sa en talesperson för BP till Realtid.se då.

Det beskrevs inte vara någon ”jättegrej”.

Men nu brer Economist på med sin beskrivning av historien.

Det gäller BP:s hälftenägda ryska företag TNK-BP som i sin tur äger 63 procent av bolaget Rusia Petroleum som har licensen för jättegasfältet Kovykta i östra Sibirien.

Kovykta-fältet där gasen till stor del ännu inte har börjat utvinnas, beräknas innehålla nästan 2000 miljarder kubikmeter naturgas.

Det motsvarar över 1 procent av världens samlade naturgas-fyndigheter.

Naturgas används inte mycket i Sverige, men runt om i världen är det ett viktigt bränsle för elkraftverk och värmekraftverk.

Kovykta är en särskilt viktig pusselbit för ryska staten, eftersom den ryska naturgas som exporteras i dagsläget går till Europa men där är det problem med att skicka gasen via Ukraina och Vitryssland.

Fördelen med Kovykta är att det ligger så nära det energihungriga Asien och särskilt Kina, och det skulle alltså kunna bli en enorm exportmarknad för den ryska gasen.

TNK-BP har gjort en del investeringar för att börja utvinna Kovykta-gasen, men haken har varit att statskontrollerade gasbolaget Gazprom har maskat med utbyggnaden av gasledningar från Kovykta.

Ryska staten äger 51 procent av Gazprom som har monopol på naturgas i Ryssland.

Gazprom äger även alla gasledningar i landet och har monopol på att exportera naturgas från Ryssland.

TNK-BP:s Kovykta-licens har inneburit krav från myndigheterna på att det redan år 2006 skulle utvinnas 9 miljarder kubikmeter gas per år från Kovykta-fältet för att licensen ska gälla.

Utan Gazproms gasledningar återstod bara att sälja naturgasen lokalt kring Kovykta-området, men problemet har varit att där ligger efterfrågan endast på 1 miljard kubikmeter gas per år.

TNK-BP har till slut gett vika, och gått med på att sälja Kovykta-licensen till Gazprom.

Men den affären har dragit ut på tiden eftersom parterna inte kommit överens om priset.

Och det som hände i februari var enligt FT att en rysk miljömyndighet rekommenderade att TNK-BP:s Kovykta-licens bör dras in.

Det ansågs vara ryska statens sätt att säga att det är dags för utvinningen vid Kovykta-fältet att komma igång.

Nu visar sig ryska staten ha flera ”huvuden”. Ryska oljejätten Rosneft som ägs till 85 procent av ryska staten, vill också komma över Kovykta-licensen framför näsan på Gazprom.

Och Rosnefts styrelseordförande är ryska energiministern Igor Sechin som enligt Forbes senaste rangordning anses vara mäktigare till och med än ryska presidenten Dmitrij Medvedev själv.

Sechin har nu deklarerat att TNK-BP inte behöver oroa sig för att bli utsatt för någon ”exproprioation” av Kovykta-gasfältet.

TNK-BP har utlovats ersättning för åtminstone sina nedlagda kostnader på 600-700 miljoner dollar avseende fältet.

TNK-BP:s delägare förutom BP är bolaget AAR som ägs tillsammans av ryska oligarkerna Viktor Vekselberg, Mikhail Fridman, Len Blavatnik och German Khan.

I praktiken är det Vekselberg som leder TNK-BP, och han har nyligen sagt att han förhandlar med Rosneft om att sälja TNK-BP:s ägarandel i Rusia Petroleum för 700-900 miljoner dollar enligt Economist.

Men Economist beskriver det som att BP har blivit illa behandlat i hela processen:

• Priset 700-900 miljoner dollar för TNK-BP:s Kovykta-andel är ”billigt” för köparen Rosneft.

• Det som händer är i praktiken att BP ”tvingas bort” från Kovykta.

• Gazprom vägrade bygga gasledningar som skulle anslutit Kovykta-fältet till större och mer lukrativa marknader.

• Det var Gazprom som pressade på TNK-BP till en position där TNK-BP fick ge upp Kovykta.

• Hotet att dra in Kovykta-licensen blossade upp igen i februari i år.

• BP:s position i Ryssland har angripits av de ryska myndigheterna som anser att de har gett ”för mycket kontroll” till ett utländskt bolag.

• BP har varit en ”andra klassens medborgare” i Ryssland i en bransch som under senare år dominerats av staten och dess aktörer. ”I BP-fallet är detta uppenbart.”

Realtid.se hör av sig till BP med ett antal frågor:

1) Vilken är era kommentarer till Economist-artikeln?

2) Anser ni fortfarande inte att den ryska situationen inte är en huvudvärk för BP? Varför/Varför inte?

3) Har Svanberg informerats om BP:s ryska situation? Vilken var hans reaktion? Har han föreslagit några åtgärder?

4) Finns det någon möjlighet för Realtid.se att intervjua Svanberg om BP?

BP:s pressavdelning svarar via e-post:

”Firstly Mr Svanberg is the chairman, not the chief exec.

His role is clearly to manage the board and the company’s governance.

Of course part of that is being aware of the company’s operations – but not managing them – and issues.

I can fully understand why Swedish media are now interested in BP where previously they weren’t, but Mr Svanberg won’t be offering views on each story that comes up.

As far as Kovykta goes, this is one for TNK-BP to comment on (our position hasn’t changed).

Through Rusia Petroleum it holds the licence for Kovykta.

Since the revised shareholder agreement with the AAR partners in mid-2007, the TNK-BP jv has been running very smoothly and effectively (in fact, the business performance was not at all affected by the high-profile issues at that time at the level of the shareholders).”

Realtid.se har sökt TNK-BP per telefon till Moskva där bolaget har sitt huvudkontor.

På slutet av sitt mejl verkar BP hänvisa till det ägarbråk som fanns i TNK-BP mellan BP och oligarkerna, vilket nu har klarats upp.

Economist skriver bland annat att oligarkerna tidigare blev rasande då BP inledde samtal med Gazprom om att Gazprom skulle kunna köpa oligarkernas ägarandel av TNK-BP – utan att oligarkerna var med på det.

Oligarkerna har istället sett framför sig en expansion av TNK-BP utanför Ryssland men varit besvikna över att det inte har kommit någonvart.

Det var en man från BP som tidigare var vd för TNK-BP, men han är numera utbytt och det ägarbråket har lagt sig.

Oljebolaget Lundin Petroleum som är noterat på Stockholmsbörsen, har också ägarintressen i ryska oljefyndigheter.

Realtid.se har tidigare skrivit om problematiken för Lundin Petroleum i Ryssland.

Lundin Petroleums informationschef Maria Hamilton svarar via mejl:

Vad har ni för kommentarer till Economist-artikeln?

”Ingen kommentar.”

Vad anser ni generellt om affärsmöjligheterna i Ryssland?

”Som ett oljebolag letar vi efter möjligheter att hitta olja på olika platser i världen, och Ryssland är ett land där det finns potential att hitta olja.”

”Det gäller dock att veta var man skall borra.”

Hur är de politiska riskerna i Ryssland?

”Hur definierar du politiska risker?”

Har ni själva känt er orättvist behandlade av ryska staten/myndigheter/bolag med statliga ägarintressen?

”Nej.”

Vad för fyndigheter har Lundin Petroleum i Ryssland?

”Lundin Petroleum har en fyndighet i Laganskyblocket i Kaspien.”

Vilken potential ser ni där?

”Laganskyblocket täcker ett stort område i Kaspien där vi för tillfället samlar in mer geologisk information för att bestämma plats för ytterligare borrningar framöver.”