Stora problem kvar inför EU-toppmöte

– Det är inte hela världen om toppmötet misslyckas att nå en lösning, sade en hög företrädare för EU:s nuvarande ordförandeland Tyskland på en pressinformation inför toppmötet, som inleds på torsdagen och fortsätter, och kanske avslutas, på midsommarafton.

Men, sade han, den tyska förbundskanslern Angela Merkel är inställd på att nå en uppgörelse om ramarna för ett nytt EU-fördrag, ett slags grundlag.

Dock återstår en handfull riktigt svåra frågor att lösa. De kan bara lösas på toppmötet.

Enligt EU-ordföranden är nederländska krav på att skriva in hårdare kriterier för nya medlemmar, de så kallade Köpenhamns-kriterierna, en av de svårare. Det är en av de få punkter där Sverige har en klar hållning: de ska inte in i fördraget.

Fördraget ska ersätta eller snarare rädda kärnan i den konstitution som EU-länderna enades om 2004 men som väljarna i Frankrike och Nederländerna sade nej till i folkomröstningar 2005. Arton av de 27 medlemsländerna har ratificerat konstitutionen, två av dem med folkomröstningar.

Sverige har inte ratificerat, men är nöjd med förslaget som det låg och vill hålla emot stora förändringar.

Polen, med viss hjälp av Tjeckien, vill riva upp den del som fördelar rösterna och därmed makt och inflytande i EU:s beslutssystem. Polen har för lite makt i förhållande till framför allt Tyskland, men också till de andra stora medlemsländerna, är argumentet.

Enligt den tyske företrädaren har Polen inte vikit en tum i sina krav. Tyskland säger nu att frågan om röstsystemet ska diskuteras på toppmötet, men inte i den konferens mellan EU-regeringarna som ska starta i höst. Först måste dock medlemsländerna enas om vad konferensen ska diskutera och för det krävs att alla är med på noterna – nej från ett land betyder att det inte blir något mandat.

– 25 medlemsländer vill inte att röstviktningen ska diskuteras, två vill det, sade företrädaren för EU-ordföranden.

Vid ett möte i tisdags kväll fick medlemsländernas representanter del av det mandat för regeringskonferens i höst som Tyskland tagit fram under stort hemlighetsmakeri.

På mötet lyckades också Storbritannien på nytt förarga Tyskland genom att lägga fram ytterligare nya krav och backa från sådant man tidigare gått med på.

Förslaget, som TT har sett i dansk version, är elva sidor långt och slår fast mycket tydliga ramar för vad som får diskuteras på höstens regeringskonferens och det som inte ska det. Det innehåller också en detaljerad lista över vad som ska bort i det nya, reformerade fördraget jämfört med den nedröstade konstitutionen.