Det är dags att prata om börsstrategin som över tid har utklassat börsindex med bred marginal. Den är inte särskilt komplicerad, men den kräver disciplin.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.

Det är dags att prata om börsstrategin som över tid har utklassat börsindex med bred marginal. Den är inte särskilt komplicerad, men den kräver disciplin.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Börsstrategin? Utdelningsinvestering, med konsekvent återinvestering. Nicklas Andersson, sparekonom på Montrose och välkänd börsprofil berättar mer i studion.
”Många har hört talas om ränta-på-ränta-effekten. Men man underskattar ofta hur kraftfull den är när utdelningarna återinvesteras”, säger Andersson.
Siffrorna talar sitt tydliga språk. Sedan år 2000 är börsindex upp 255 procent. Med återinvesterade utdelningar stiger avkastningen till 669 procent.
Skillnaden blir ännu tydligare i enskilda bolag. I fallet Investor visar historiken att en investering från slutet av 1980-talet gett omkring 7 000 procents avkastning. Med återinvesterade utdelningar: cirka 28 000 procent.
”Tre fjärdedelar av värdeskapandet kommer från återinvesterad utdelning. Det är enormt”, säger Andersson.
Även industribolaget Ratos har tidigare visat hur 1 000 kronor investerade på 1950-talet kunnat växa till miljonbelopp, förutsatt att utdelningarna fått arbeta vidare.
Men strategin är inte självklar för alla.
”Är man ung och har lång tidshorisont bör man främst fokusera på totalavkastning och bolag med hög vinsttillväxt. Utdelningsstrategin passar ofta bättre när man vill ha löpande kassaflöde senare i livet.”
Mogna bolag tenderar att dela ut en större andel av vinsten, men växer långsammare. Yngre tillväxtbolag kan i stället skapa snabbare kapitalökning, vilket på sikt också driver framtida utdelningar.
Återinvesterad utdelning är ett kraftfullt verktyg. Men vilken strategi som passar bäst beror, som alltid, på riskprofil och sparhorisont.

För bara några månader sedan hade investerare räknat bort räntehöjningar av ECB. Men nu ser de saken på ett helt annat sätt. Marknaden börjar räkna med att Europeiska centralbanken, ECB, kan behöva höja räntorna betydligt mer än tidigare väntat. Bakgrunden är en kombination av geopolitisk oro, höga energipriser och tecken på att inflationstrycket riskerar att …

Bitcoin har stigit förbi 77 000 dollar och noterade sin största veckouppgång sedan mars 2023, upp omkring 23 procent. Utlösaren är varken en ETF-nyhet eller ett Trump-utspel, utan ett tekniskt beslut från USA:s finansdepartement och framför allt vad det signalerar. Finansminister Scott Bessent meddelade i onsdags att departementet minst fördubblar sina likviditetsstödjande återköp av långa …

När USA-Iran-kriget bröt ut i mars tappade de europeiska börserna snabbt. Investerare drog sig ur av rädsla för en ny energichock och en inflation som skulle ta fart igen. Under några veckor präglades marknaden av oro och tvära kast. Men utvecklingen har tagit en annan riktning. Under augusti har kapitalet börjat strömma tillbaka. I veckan …

Amerikanska hedgefonder har satsat hårt på AI. När de aktierna föll i juli blev det ett hack i kurvan under ett i övrigt starkt år. Hedgefonder hade sin sämsta relativa utveckling mot det breda amerikanska börsindexet S&P 500 på över 20 år under juli, enligt en analys från Goldman Sachs. Bakgrunden var att den starka …

Tyska åklagare väcker åtal mot fyra tidigare anställda på Commerzbank för deras roll i de så kallade cum‑ex‑affärerna från 2008. Upplägget kostade skattebetalarna miljarder och fortsätter att få rättsliga följder för banksektorn. Frankfurtsåklagarna meddelar att fyra personer, två britter, en tysk och en amerikan, nu står åtalade för grovt skattebedrägeri. De misstänks ha utvecklat och …