Stora medlemsstater också EU-tyngst

Men Sverige vill ge mer makt till toppmöteskretsen av EU:s stats- och regeringschefer.

Jonas Tallberg, forskare i statskunskap och författare till studien om maktspelet i Europeiska rådet, är förvånad över att partierna i den förra och nuvarande regeringen har backat upp förslaget om att EU ska få en president, eller ordförande för Europeiska rådet. Han eller hon ska väljas för flera år i taget.

Förslaget finns i det konstitutionella fördrag för unionen som röstades ned av franska och nederländska väljare 2005 och som sedan dess legat på is. Försök görs dock att ge det liv igen. Den borgerliga regeringen samt socialdemokraternas nya ordförande Mona Sahlin har sagt att de inte vill ändra kärnan i fördraget.

– Det var bara Danmark och Sverige av de små medlemsländerna som stödde det. De borde inte vara för, sade Tallberg på ett seminarium om studien i Bryssel.

Hans argumentation utgår från den analys han gör av givande och tagande mellan EU:s medlemsländer, företrädda av sina stats- och regeringschefer, i Europeiska rådet. Så kallas formellt de toppmöten som hålls fyra gånger om året och då de numera 27 medlemsländernas högsta ledare träffas för att slå fast de stora övergripande riktlinjerna för EU-arbetet.

Tallberg konstaterar i sin studie att miljön på toppmötena för Europeiska rådet inte är så inbjudande för de små och medelstora medlemsländerna. Och trots utvidgningen med tio nya länder 2004, hävdar han att de stora medlemsländerna som Frankrike, Tyskland och Storbritannien verkar få mer inflytande.

Det land som för tillfället är ordförande för unionen, just nu Tyskland, frågar runt i en mindre krets stora länder när beslut ska tas och frågar sedan de övriga om de är för eller emot. Några förhandlingar vid sittande bord förekommer knappt.

De små länderna har enligt Tallberg tjänat på det system som finns i dag och där medlemsländerna håller i ordförandeklubban ett halvår i taget. Enligt fördragsförslaget förändras den rollen i grunden om EU får en heltidsarbetande president. Då tappar ett litet land den möjlighet till extra inflytande som det ger att vara ordförande för EU, om så bara för ett halvår.