Stenbeck och Lundin klimatchockens vinnare

Med samma intäkt per hektar som champagne-tillverkarna skulle Black Earth Farming komma upp i årsintäkter över 400 miljarder kronor, att jämföras med bolagets nuvarande årsinäkter kring en halv miljard kronor för sina traditionella spannmål som vete, korn, raps, majs och solrosor.

Det drastiska räkneexemplet förutsätter att bolaget vidareförädlar champagne-druvorna till färdig rysk högkvalitativ champagne och att klimatchocken inte är en bluff, men det står klart att potentialen hur som helst är enorm.

– Vi har ett långsiktigt mål att bredda vår produktportfölj. Exakt vad vi kommer att bredda med återstår att se, säger bolagets talesman Gustav Wetterling. Än så länge har bolaget som en produktbreddning diskuterat att börja odla grönsaker, men druvor för champagne kan naturligtvis inte uteslutas på sikt.

Enligt vinexpertisen har det optimala området för champagne-odling flyttat 25 mil norrut på bara 20-25 år. Champagne-distriktet i Frankrike ligger mellan 48:e upp till 50:e breddgraden, men där börjar druvodlarna nu bli oroliga. Därför har man börjat leta ny jordbruksmark längre norrut, i exempelvis engelska området Kent som ligger på 51:a breddgraden. Vissa experter tror att detta område kan bli till och med ännu mera gynnsamt för champagnedruvorna än själva området Champagne.

Till saken hör att marken i Champagne-distriktet kostar 5-6 miljoner kronor per hektar, och i vissa exceptionella fall har siffror på nästan 20 miljoner kronor hektaren nämnts. I brittiska Kent ligger markpriset på 500.000-600.000 kronor. Vad ligger priset för Black Earth Farmings ryska svartjordsmark då? 3.000-4.000 kronor per hektar! Och det är ändå för en av världens gynnsammaste jordbruksmarker.

Black Earth Farming kontrollerar i dagsläget 280 000 hektar jordbruksmark i Rysslands ”svartajordregion” öster om Ukraina. Området har tack vare sina gynnsamma förutsättningar kallats för ”Europas kornbod”.

– Svartjordsmarken betraktas som den bördigaste i världen, säger Wetterling och pekar på att den är rik på viktiga ämnen och har en förmåga att ta till sig fukt från exempelvis vinterns smältande snö.

I dagsläget ligger Black Earth Farmings fokus på att få fart på att odla den mark man nu fått kontroll över. Intresse finns för kompletterande markinköp om intilliggande mark blir tillgänglig att få kontroll över och bli ägare till, men några stora ytterligare markköp är inte högsta prioritet just nu.

Om bolaget lyckas utveckla sig stabilt kan det dock bli tal om ytterligare större marktillskott på sikt. Om allt går som det ska, kan det genom nya markinköp snart bli en ökning från dagens 280.000 hektar till 350.000-400.000 hektar tidigast år 2010.

Black Earth Farming odlade i fjol på 53.000 hektar av den mark man kontrollerar. I år beräknas det öka till 150.000, eller cirka hälften av de totala 280.000 hektaren. En stor del av de markområden bolaget fått kontroll över kan inte i brukas i nuvarande skick. Den kanske inte har brukats på länge och behöver rensas på ogräs och andra växter, eller så är den hårt packad för att traktorer kört på marken. I andra fall kanske marken har brukats för intensivt, och behöver ligga i träda.

Sedan är det även en praktisk och ekonomisk fråga för Black Earth Farming att få fram maskiner och personal för att kunna bruka jorden.

Det är alltså en stegvis process för att öka andelen brukad mark. Nästa år beräknas Black Earth Farmings brukade mark öka från 150.000 till 170.000. Men det kommer aldrig att bli 100 procent brukad mark, för jorden behöver ligga i träda vart fjärde år. Så den normala andelen brukad mark ligger alltså på 75 procent varje år.

När Black Earth Farming i fjol brukade 53.000 hektar skördades under sommaren grödor för knappt 170 miljoner kronor. Härav har ännu inte allt sålts iväg, men det kommer att bli sålt snart. Totalt sett blev alltså intäkten 3.141 kronor per brukad hektar.

Vinstmarginalen blev 27 procent före bokförd värdeminskning av anläggningstillgångar såsom traktorer. Med en beräknad odlad areal på 150.000 hektar i år skulle intäkterna för skörden bli cirka 470 miljoner kronor med samma proportioner. Med 170.000 hektar brukad mark 2009 skulle intäkterna bli 534 miljoner.

Ian Hammar

ian.hammar@realtid.se