Statliga fonder välkomna i finanskrisen

Det säger Kristina Einarsson som i huvudsak arbetar med bolagsrätt, företagsförvärv på advokatfirman Setterwalls.

– I samband med kreditkrisen i diskussionerna har gått från skurkar till hjältar, säger hon.

Men på den stora frågan om varför de inte väljer att investera mer nu när fina amerikanska och europeiska bolag är så billiga svarar Kristina Einarsson att det enligt en del analyser kan bero på att de själva förlorat mycket pengar efter tidigare investeringar i den amerikanska finanssektorn.

Dessutom har oljepriset sjunkit och vissa hemmabanker har fått problem. Ett undantag, enligt Kristina Einarsson, kom i fredags när Barclays Bank meddelade Londonbörsen att de fått två nya storägare; de kungliga familjerna i Abu Dhabi och Qatar som via sina fonder hade investerat sju miljarder pund i Barclays och därmed ägde nästan en tredjedel av banken.

Farhågor om sovereign wealth funds dolda politiska agenda har mest ifrågasatts vad det gäller Mellanösterns statliga fonder. Eftersom transparensen hittills har varit begränsad kan det finnas politiska motiv bakom.

– Men Stockholmsbörsens storägare, Abu Dhabi har till exempel än så länge varit tysta och ”bekväma” minoritetsägare, säger Kristina Einarsson.

Men en trend för Mellanösterns statliga fonder är även att de gärna investerar i prestigeobjekt och gör spektakulära förvärv som ger PR och medial uppmärksamhet, allt från Sturegallerian i Stockholm till det engelska fotbollslaget Manchester City.

Men vad kommer länderna att investera i härnäst? Enligt Kristina Einarsson kan de komma att köpa upp lån. Men det har de ännu inte börjat med. Att Mellanösterns statliga fonder ligger lågt just nu är inte konstigt, menar Einarsson.

– De har två resurser som ingen annan har just nu – tid och pengar.