Specialfallen hopas på börsen

Maktstriden mellan Shelton Petroleum och Petrogrand bjöd under våren på både bud och motbud mellan bolagen som troligen också har satt någon form av rekord av förfrågningar till Aktiemarknadsnämnden.

Även om bolagen just nu röker fredspipa är resultatet att fokus flyttats från verksamheten och att bolagen dragit på sig kostnader som ligger utanför den operativa verksamheten. Ingen av aktierna har rosat marknaden så här långt i år.

Striden om Cision är numera avgjord men bjöd också den på hårt tonläge och utmanande beteenden under våren. Inför Aktiemarknadsnämnden var anklagelserna grova mellan parterna.

GTCR, via utköpsbolaget Blue Canyon, lyckades i ett första skede inte komma över 90 procent av aktierna men valde ändå att försöka få till en avnotering från Stockholmsbörsen.

Lösningen blev till sist att gå ut med ett andra publikt bud under sommaren till samma kurs som det första. Aktien avnoterades i augusti sedan GTCR kommit över 90 procent i och med att utmanaren Meltwater gått med på att sälja sina aktier.

Därmed kan man säga att Cision-historien slutade lyckligt, med en hyfsad budhöjning och en exit från börsen enligt regelboken.

När det gäller budhöjningar är det dock Readsoft som innehar rekordet så här långt i år. Striden inleddes i maj med Lexmarks erbjudande om 40,05 kronor per aktie och avslutades i augusti på nivån 57 kronor.

Ingen aktieägare torde vara missnöjd. Men frågan är fortfarande om det kunde ha blivit mer? Med tanke på utgången är det lite genant att styrelsen och rådgivarna ansåg att budet var skäligt redan på nivån 40,05.

Readsoft och styrelsen hade nämligen redan från start begränsade möjligheter att söka efter konkurrerande budgivare och var också bundna att rekommendera Lexmarks bud samt följande budhöjningar. Detta enligt ett särskilt transaktionsavtal som ingåtts med Lexmark. Lexmark kunde därför snabbt kontra på ett konkurrerande bud och direkt få stöd av Readsoft.

Utmanaren Hyland hade svårt att verkligen komma in i matchen även om Lexmark alltså fick maka på sig en hel del när det gäller priset.

Agrokultura är ytterligare ett specialfall på senare tid. Där dök under sommaren en okänd storägare upp i bolaget som post för post köpte på sig andra storägares aktier utanför börsen. Till en början skedde det hela under stor förvirring där det både var oklart om vem som var köpare och vilka av de befintliga ägarna som hade sålt. Flaggningsreglerna är som bekant obefintliga på First North.

Agrokulturas styrelse svarade först med att föreslå en nyemission för att skydda minoritetsägarnas intressen och hann kalla till en extrastämma innan planerna skrotades.

Nu är läget att köparen, Steenord som indirekt kontrolleras av affärsmannen Nikolay Fartushnyak, har kommit över 48 procent av Agrokultura och därmed också lägger ett budpliktsbud på nivån 4,50 kronor.

Det är en bra bit över kursen innan sommarens köprunda inleddes men ändå under bolagets bokförda värde per aktie.

Steenord och styrelsen säger sig ha en samsyn kring bolagets framtid men det blir sällan helt friktionsfritt med en så dominerande ägare som kan styra och ställa. Eftersom Nikolay Fartushnyak uppges ha näraliggande intressen i den ryska och ukrainska jordbrukssektorn är kommande köp eller försäljningar av mark med en nya huvudägaren som motpart inte otroliga.

Här kommer givetvis minoritetens intressen att bli svåra att bevaka. Ett stort ansvar faller på Tredje AP-fonden, som plöjt ner stora belopp i bolaget under åren och är största institutionella ägare (om man nu inte redan sålt).

De speciella omständigheterna kring Shelton/Petrogrand, Cision, Readsoft och Agrokultura gör 2014 till ett spännande år både för den som gillar spelet på aktiemarknaden men också den som följer hur marknadens infrastruktur och spelregler klarar aggressivare situationer och ett mer uppdrivet tempo.

Klart är att vi i flera fall nu ser aktörer som är beredda att gå längre när det gäller att utforska var gränserna går och är mer kreativa när det gäller valet av påtryckningsmedel för att nå framgång med sina planer.

Än så länge har systemet stått pall hyfsat väl men det finns skäl att återkomma till budsituationernas långsiktiga utfall både rent pengamässigt men också akademiskt.