Växter kan få en osannolik roll i den globala gruvindustrin. Samtidigt som AI och robotik ritar om kartan, växer en biologisk lösning fram som kan bidra till utvinningen av dyrbara metaller. Fenomenet kallas ”phytomining”, att bokstavligen skörda metaller med hjälp av växter.
Så ska växter bli gruvnäringens nya kassako
Traditionell gruvdrift förknippas ofta med tunga maskiner, enorma dagbrott och betydande miljöpåverkan. Men vid Kinabalu Park i Malaysia pågår ett experiment som ser mer ut som ett jordbruk än en gruva.
Här odlas buskar som fungerar som biologiska dammsugare, så kallade hyperackumulatorer, som suger upp nickel ur marken.
Missa inte:
Kina chockhöjer priset på kritisk råvara
Enligt forskaren Antony van der Ent kan dessa växter beskäras en till två gånger per år, rapporterade Grist redan 2021. Den skördade biomassan bränns sedan för att producera en ”bio-malm” som kan bestå av upp till 25 procent nickel i viktprocent, en betydligt högre koncentration än vad som återfinns i konventionell malm.
Guldruchen i gruvavfallet
Potentialen sträcker sig bortom nybrytning. I Storbritannien leder forskare vid University of York, under ledning av Liz Rylott, ett projekt som syftar till att utvinna ädelmetaller ur gruvavfall. Genom att använda inhemska växter hoppas man kunna utvinna nanopartiklar av guld, silver och koppar från anrikningssand vid Cononish-gruvan, i samarbete med bolaget Scotgold Resources.
Växter sanerar gamla gruvområden så att industrin omvandla en kostsam miljöskuld till en produktiv tillgång. Projektet, som även involverar Promethean Particles, undersöker dessutom hur restprodukter från växterna kan omvandlas till biogas, vilket skapar ett cirkulärt mervärde.
Växter kräver också finansiering
Phytomining fortsätter att röra sig framåt, men trots de tekniska framstegen befinner sig phytomining i ett kritiskt skede gällande kommersialisering.
Enligt rapporter från IMARC ser vi nu en konvergens där kapitalmarknaden och gruvteknik flätas samman allt tätare, enligt Minesandmoney. Traditionella maskintillverkare som Caterpillar, under ledning av vd Joe Creed, investerar stort i AI och autonomi, men den biologiska vägen kräver en annan typ av riskkapital.
Utmaningen är det klassiska ”hönan och ägget”-problemet: industrin efterfrågar bevis i full skala för att investera, medan forskarna behöver kapital för att nå dit.
Antony van der Ent betonar att steget till industriell tillämpning hänger på viljan att finansiera projekt i stor skala. För den hållbarhetsfokuserade investeraren representerar phytomining en unik möjlighet att kombinera miljönytta med utvinning av de metaller som krävs för den gröna omställningen.
Läs även: Var fjärde har nästan inga pengar kvar – klyftan i hushållsekonomin ökar E55
ANNONS
