Skatteparadiset Sverige

Det berättade företagarorganisationen Svenskt Näringslivs skatteexpert Krister Andersson på konferensen ”Transfer of ownership in private Businesses – European experiences”.

– Jag skulle vilja göra en bedömning utifrån EU-kommissionens perspektiv, sa han där under ett anförande.

– Om man summerar vad EU-kommissionen vill att EU-länderna ska göra, skulle jag vilja säga att Österrike tillsammans med Sverige faktiskt har levererat det bästa utfallet vad gäller att lätta på bördan vad gäller ägarskiften.

Andersson konstaterade att Sverige har tagit bort arvsskatten, gåvoskatten och förmögenhetsskatten.

– Det gjordes av både vänster- och högerregeringar.

– Det fanns något av ett ”klass-konsensus” om behovet av att göra något.

– Det jag tror att vi bör eftersträva inför framtiden är uthålliga regler, så att det inte blir någon tillbakagång eller återintroduktion av de här skatterna i finanskrisens kölvatten.

Det finns enligt Andersson förstås en risk med de enorma budgetunderskotten som finns i olika länder, att skattemyndigheter kommer att försöka ”ta pengar där de kan hitta dem”.

– Och myndigheterna tror att de kan hitta pengarna i små- och medelstora företag och vid ägarskiften i dem också.

– Men jag hoppas att skattesituationen – som har förbättrats dramatiskt – kommer att fortsätta förbättras, och att vi inte kommer att behöva ha ytterligare en konferens där bedömningen går i motsatt riktning.

Andersson ser nu fram emot kommande officiella rapporter med jämförelser mellan EU-ländernas skattesituation.

– Och självklart även vad EU-kommissionen mer vill göra för att ytterligare främja åtgärderna i EU-länderna och andra länder för att underlätta ägarskifte.

Andersson ville under sitt anförande ge lite bakgrund och översikt åt några av de ”hårda” skattefrågor som togs upp under konferensen.

– Jag vill försöka ge en ”mjuk” presentation åt de hårda frågorna här, sa han.

EU-kommissionen har kommit med rapporter om skatteläget i EU-länderna dels år 1994 och sedan år 2006.

– Det kommissionen sa år 2006 var att av alla åtgärder som föreslogs 1994, så hade bara hälften införts eller beaktats i EU-länderna.

– Detta är givetvis beklagligt – särskilt eftersom vi har en åldrande befolkning, och många ägarskiften i europeiska företag.

Enligt Andersson sker det 700.000 ägarskiften i företag varje år.

EU-kommissionen har bedömt att det berör företag med tre miljoner anställda.

Andersson gick igenom flera olika rapporter som handlade om skattesituationen med internationella jämförelser mellan länder.

En rapport har gjorts av holländska organisationen IBFD och omfattar 34 länder.

Rapporten handlade om kapitalbeskattning, och mer specifikt hur avkastning på kapital beskattas på ägarnivå.

– Det är en högst relevant frågeställning för fåmansbolag, och särskilt för små- och medelstora företag.

IBFD fokuserade i sin rapport på beskattning av utdelningar, reavinster och ränteinkomster – inte bara för småföretag utan på aktieägarnivå generellt – men med hänsyn till de undantag som finns för små- och medelstora företag.

Rapportens konklusion var att skattesatsen i snitt ligger på 17 procent för dessa kapitalinkomster i de undersökta länderna.

Skatten på utdelningar ligger något lägre än för reavinster och ränteinkomster.

Ernst & Young har gjort en annan rapport på uppdrag av EU-kommissionen som också tar hänsyn till skatten på löneinkomster.

– För många små fåmansbolag och enskilda firmor kommer en del av avkastning förstås inte att beskattas som kapitalinkomster, utan som företagsinkomster som ofta är likvärdigt med löneinkomster, sa Andersson.

Där var en slutsats de stora variationerna i skattesatserna mellan olika länder.

– Vi ser att en del länder är rena högskatteländer.

– Det ser vi i Danmark och Finland som har mycket höga skattesatser, särskilt på löneinkomster.

Just för denna skatt hör även Sverige till högskatteländerna enligt Andersson.

– Däremot ser vi en väldigt annorlunda situation om vi blickar över på andra sidan Östersjön i de baltiska länderna; Estland och Litauen, och även i Slovakien där skattebördan är väsentligt lägre.

Ytterligare en rapport har jämfört skatteläget i olika länder just för småföretag och entreprenörer.

Rapporten är utformad som en ”fallstudie” räknad på fyra olika intjäningsnivåer.

Antagandet var först en rätt låg vinstnivå för entreprenörer, och att hälften av vinsten beskattas som löneinkomst.

Den andra hälften (före företagsskatt) antogs beskattas som kapitalinkomst, eller likvärdigt system per land.

– Det vi kan se är att det blir högre skattesatser för högre vinstnivåer.

– Det är ett progressivt skattesystem i nästan alla länder, utom i Ryssland och ett antal andra länder.

– I huvudsak finns det ett ”progressivt” element vid beskattningen av entreprenörer.

Särskilt höga skattesatser råder enligt den rapporten särskilt i länder som Frankrike och Italien, även på ganska små eller låga vinstnivåer.

Svenskt Näringsliv har på eget initiativ bett Deloitte att sammanställa en rapport under ett antal års tid, vilket ger tidsserier för hur skattebördan har utvecklats över tiden.

– För alla vinstnivåer har det varit en minskning av skattesatsen över tiden för de inkluderade länderna.

– Skattebördan har minskat – inte särskilt brant, men det är åtminstone en stadig trend att beskattningsnivån blivit lägre.

PwC har skrivit en omfattande rapport med 183 inkluderade länder, där skatteläget har jämförts mellan länder för betydligt högre vinstnivåer.

Även konsumtionsskatter och fastighetsskatter har inkluderats.

– Här ser vi också en minskning av den totala skattesatsen över tiden.

AGM har gjort en studie fokuserad på arvsskatten som har betydelse vid ägarskiften i företag.

Studien inkluderar 20-30 europeiska länder.

– Här ser vi en rätt skarp nedgång av skattebördan i mitten på 00-talet, under år som 2005, 2007 och 2008.

– Vi lär inte få se en lika snabb minskning de närmast kommande åren.

– Det kan finnas ett visst motstånd mot att sänka skattesatsen ytterligare på detta område.

Det sammanlagda genomsnittet innebär enligt rapporten en arvsskatt på 3 procent för de inkluderade länder.

– Det är inte som i USA som i detta avseende är ”en annan planet”.

– Där ligger arvsskatten inte på 3 procent har jag hört.

Andersson tog även upp förmögenhetsskatten.

– Det är en annan relevant skatt för enskilda firmor, småföretag och familjeägda företag.

Förmögenhetsskatt för företag har enligt Andersson generellt sett tagits bort för många år sedan.

– Någon sådan förmögenhetsskatt ser man i stort sett inte till i något land.

– Det förekommer i en del u-länder kanske, men som helhet förekommer ingen förmögenhetsskatt för företag.

Även förmögenhetsskatten för privatpersoner är i stort sett nästan borttagen enligt Andersson.

– Det brukade vara rätt vanligt.

Andersson kunde dock visa upp en hel lista med länder som tagit bort förmögenhetsskatten.

– Nu finns det bara ett EU-land kvar med förmögenhetsskatt, och det är Frankrike.

– Även där har det varit en rätt livlig diskussion om att ta bort förmögenhetsskatten, men jag gissar att det inte riktigt finns på agendan där just nu – särskilt inte efter det franska valet nyligen.

Även Norge har kvar förmögenhetsskatten.

Det finns också i Schweiz, men på en mycket låg nivå.

– Totalt sett har det varit en mycket fördelaktig utveckling vad gäller förmögenhetsskatten.

Orsaken till att de flesta länder tagit bort den är enligt Andersson just de negativa konsekvenser som den skatten orsakar.

– Det gäller särskilt negativa aspekter vad gäller finansieringen av småföretag – innovativa företag och entreprenörer.

EU-kommissionen har enligt tidigare utlåtanden betonat vikten av att lätta på skattebördan vid ägarskiften i bolag, och särskilt små- och medelstora bolag.

– Och det har totalt sett varit en snabb nedgång eller borttagning av arvsskatten, reduktioner av gåvoskatten, och borttagning av förmögenhetsskatten för privatpersoner.

Ett antal länder har även infört särskilda lättnadsåtgärder när företagare säljer sina företag, så att man inte drabbas av progressiviteten i skatteskalan.

– Det finns olika sätt att skapa en kompenserande effekt, genom att ha en del lättnader för investeringar eller pensioner.