SAS vinnare på dollarraset

Uppgifter cirkulerar om en lista från Carnegie om vilka börsbolag som är vinnare och förlorare på dollarfallet.

Realtid.se söker Carnegies informationschef Andreas Koch för att få veta att listan verkligen är från Carnegie, men där pekas Rottneros och Billerud ut som de största förlorarna, medan SAS utpekas som största vinnare.

Realtid.se får tag på SAS investerarkontakt Sture Stölen.

– Att vi tjänar på dollarfallet kan jag bekräfta, säger han.

Hur då? Är det för att ni betalar era flygbränslekostnader i dollar?

– Vi har två stora dollarbaserade kostnader. Det ena är flygbränsle och det andra är flygleasing.

Så ni betalar även kostnader för flygleasing i dollar?

– Ja, det är en dollarnominerad kostnad. Flygbranschen är generellt en ”dollarbransch”.

Grovt räknat har SAS kostnader på 10 miljarder kronor per år som betalas i dollar.

Teoretiskt sett innebär det alltså att om dollarn faller med 10 procent, så behöver SAS bara betala 9 miljarder kronor för dessa dollarkostnader.

Men så enkelt är det inte i praktiken. För att undvika stora svängningar i dollarkostnaderna så gör SAS olika säkringar.

Av dollarkostnaderna utgörs cirka 6 miljarder kronor per år av bränslekostnader och cirka 4 miljarder kronor per år av flygleasingkostnader.

SAS ingår normalt säkringskontrakt för 60-90 procent av dollarkostnaderna.

– Och just nu ligger i i högre delen av det intervallet, säger Stölen.

SAS säkrar både dollarn och det underliggande flygbränslepriset via säkringskontrakten.

Normalt har säkringskontrakten en löptid på 12 månader, och löpande ingås hela tiden nya säkringar för kommande 12 månader framåt.

– Säkringskontrakten gör att det tar tid innan ett dollarfall slår igenom och ger positiv resultateffekt för oss, säger Stölen.

Det som har hänt nu är dessutom att flygbränslepriset har stigit, vilket ger motsatt effekt jämfört med dollarfallet.

– Det tar bort lite av den positiva effekten av dollarfallet för oss.

SAS säkrar cirka 50 procent av flygbränslepriset.

Netto blir det totalt sett en positiv effekt om man beaktar både fallande dollar och stigande bränslepriser?

– Det blir det nog.

Men utöver dollarn och flygbränslepriserna finns det en tredje effekt som inverkar negativt.

– Flygbranschen är en dollarbransch där insatsvaran i branschen till stora delar är dollarnominerad. Det innebär att alla andra flygbolag vi konkurrerar med också gynnas av ett dollarfall.

När dollarn faller blir det alltså – allt annat lika – billigare för alla flygbolag att bedriva sin verksamhet. Och det leder till att flygbiljettpriserna faller över tiden.

– Så därför finns det frågetecken kring vad den totala, slutgiltiga effekten av ett dollarfall blir för oss.

Men som tumregel säger SAS i exempelvis sin egen årsredovisning att ett dollarfall på 1 procent innebär en resultatökning på 100 miljoner kronor per år – allt annat lika.

– Gör du någon rubrik på att SAS tjänar på dollarfallet, måste du även vara tydlig med att vi dels ingår säkringskontrakt och dels att det finns motverkande effekter.

Nästa hållpunkt för SAS är annars resultatrapporten för tredje kvartalet som offentliggörs den 10 november om en knapp månad.

Det är en ganska sen rapportpresentation jämfört med andra börsbolag, men enligt Stölen har SAS extrahöga krav med en revisorsgranskning av resultatrapporten.

Är krisen över SAS nu så att allt bara kommer att förbättras för er framöver?

– Vi har offentliggjort trafiksiffror som visar tillväxt för oss.

Däremot råder samtidigt prispress med fallande ”yield” för SAS (enhetsintäkten; passagerarintäkt per flygkilometer per betalande passagerare).

– Utmaningar kvarstår för oss och det råder en yieldpress i branschen. Det finns lite för mycket flygkapacitet på vissa marknader. Men samtidigt har vi ökat vår kabinfaktor så att intäkterna håller sig relativt stabilt.

– Så det ser ganska bra ut, och våra kostnader är på väg ner. Alla nyckeltal pekar i positiv riktning.

– Men vi är noga med att klargöra att det finns ekonomiska risker för oss. Därför är det viktigt att vi håller trycket uppe internt vad gäller vårt kostnadsbesparingsprogram.

Nyligen framkom att Rickard Gustafson kommer att ta över som vd för SAS efter Mats Jansson. Han väntas tillträda inom ett halvår, och kommer tidigare från en position som vd för dansk-svenska försäkringsbolaget Codan/Trygg-Hansa.

Svenska, norska och danska staten är huvudägare i SAS med en gemensam ägarandel på 50 procent (Sverige 21 procent, Norge 14 procent och Danmark 14 procent).

När SAS nyligen var riktigt illa ute flaggade länderna för att de vill sälja sina ägarandelar i SAS. Frågan är om det fortfarande kan bli aktuellt, men enligt Stölen indikerar nu att det ligger på hyllan.

– Det finns inget i nuläget som indikerar att det blir några sådana utförsäljningar, säger han.

Menar du just nu eller generellt?

– Just nu. Sedan får framtiden utvisa vad som händer.

Men exempelvis har väl Sverige sagt att SAS står på säljlistan?

– Det finns inte alltid så tydliga besked om det. Vi står inte på Alliansens säljlista nu.

Det är 7-8 aktieanalytiker som bevakar SAS-aktien; 6-7 i Danmark, 1 i Norge men knappt någon i Sverige.

Har de svenska analytikerna upphört med bevakningen efter alla besvikelser för SAS?

– Nae, det är snarare lite historiska orsaker. De svenska bankerna har även analytiker i Danmark, så SEB och Handelsbanken bevakar SAS därifrån.

Analytikerna har för närvarande spridda uppfattningar om SAS-aktiens framtid. 2 analytiker har köprekommendation, 2-3 har säljrekommendation, och 3-4 neutral rekommendation.

De anser att SAS-aktien är värd alltifrån 20-25 kronor upp till 40-45 kronor.

Under fredagen handlades SAS-aktien i 26-27 kronor fram till klockan 13.

Det kan jämföras med att aktien hade en topp kring 340 kronor sommaren 2007.

Sedan dess har aktiekursen i princip bara åkt utför.

På nuvarande kursnivå är hela SAS värt 8,5 miljarder kronor.

Så här har det gått:

• 2009 föll SAS intäkter med 15 procent till 45 miljarder kronor. Resultatet blev nästan -3 miljarder kronor.

• Första kvartalet 2010 föll intäkterna med 16 procent till 9,5 miljarder kronor. Resultatet blev -0,7 miljarder.

• Andra kvartalet 2010 föll intäkterna med 18 procent till 10 miljarder kronor och resultatet blev -0,5 miljarder.

SAS hade 2,6 miljarder kronor i nettoskuld (kassa minus räntebärande skulder) på 2,6 miljarder kronor per halvårsskiftet.

Realtid.se har fått tag på dollarrasets största förlorare; Rottneros och Billerud.

Men de vill inte ge några kommentarer, eftersom de snart kommer att presentera sina resultatrapporter för tredje kvartalet.

Rottneros kommer med sin rapport på fredag i nästa vecka (den 22 oktober), medan Billerud kommer med sin rapport den 29 oktober.