Så hårdgranskas holdingbolagen

Nu börjar de första målen att nå Länsrätten. Lagändringar kan bli aktuella för att få bukt med problemet.

Mellan åren 2000 och 2004 nära dubblerades antalet svenska företag med moderbolag i Belgien, Nederländerna och Luxemburg. Skatteverket såg allvarligt på trenden och valde därför att granska dessa bolag särskilt noga.

Det så kallade ”Holdingbolagsprojektet” startade förra året och nu börjar man se resultat av granskningen. Tre skattebeslut har hittills fattats, som alla har överklagats till Länsrätten. Men enligt Nicklas Roslund, projektledare på Skatteverket är det flera på gång.

– Vi kommer garanterat ta upp flera fall framöver. Vi har speciellt sett en ökning av svenska ägarledda bolag som ägs av holdingbolag i Luxemburg, säger han till Realtid.se.

Enligt Nicklas Roslund är en av anledningarna till att svenska ägarledda bolag ägs av holdingbolag i Luxemburg och Nederländerna är att de inte har regler motsvarande de svenska så kallade låneförbudsreglerna och dessa länders interna skattelagstifning.

I många av fallen har de svenska bolagen låtit vinsten av en försäljning gått till holdingbolaget i Luxemburg eller Belgien. Men pengar från vinsten har de svenska ägarna senare använt.

Enligt Nicklas Roslund kan de i enskilda fall röra sig om tiotals miljoner kronor som undgått beskattningen genom den här sortens skatteplanering.

– Vi vet inte riktigt varför detta har ökat just nu. Det är möjligt att sättet att undgå skatter marknadsförts mer än tidigare, säger Nicklas Roslund.

Men att Skatteverket ser allvarligt på problemet är tydligt och finns kryphål vill de att dessa ska täckas igen.

– Vi ser just nu över vad som hänt och det är möjligt att befintlig lagstiftning måste ses över ytterligare, säger Jan Mattsson, sektionschef på Skatteverket.