Ryssland jagar stormakt

För en vecka sedan presenterade FOI en omfattande rapport på 150 sidor om hur kriget i Georgien har påverkat den säkerhetspolitiska situationen i Europa.

Fredrik Westerlund är en av dussintalet författare.

Snabbheten att få fram rapporten både överraskade och imponerade svensk journalistkår. Dock reserverade FOI:s forskare/författare sig för att ”kapitlen inte är helt samstämmiga i vare sig stil eller innehåll”.

En av de allvarligaste effekterna av kriget för Ryssland var att utländska investerare plockade ut mer än 100 miljoner dollar ur landet under veckan efter krigsutbrottet. Det finns uppgifter på upp till 150 miljarder kronor.

Rapporten beskriver att det är helt klart att Vladimir Putin och Dmitrij Medvedev har ambitionen att återupprätta Rysslands status som stormakt. Både ekonomiskt och militärt. Uppgången på råvarupriserna har gjort landet skuldfritt och samtidigt byggt upp en rejäl kapitalreserv. Ryssland tillhör nu de tolv största ekonomierna i världen.

Försvarsbudgetens volym har ökat år från år sedan Putins makttillträde. Rysslands försvarsutgifter ligger nu strax under tre procent av BNP.

– Men i realiteten är utgifterna för försvar och säkerhet väsentligt större. Den faktiska siffran är nästan 25 procent av statsbudgeten om inrikesministeriets förband på flera hundra tusen man och den ryska säkerhetstjänsten FSB räknas med, säger Fredrik Westerlund.

USA har länge betraktat Ryssland som en allierad partner i jakten på terrorister. Men Georgienkrisen och Rysslands vapenaffärer med Iran och Venezuela har gjort relationen allt frostigare. USA:s utrikesminister Condoleezza Rice beskriver Ryssland som alltmer aggressivt och ställer sig tveksam till ryskt inträde i världshandelsorganisationen WTO.

I efterdyningarna av den georgiska konflikten har den ryska presidenten Dmitrij Medvedev lagt fram fem principer som ska vägleda den ryska utrikespolitiken. Det är benhårda ord som i princip är riktade mot USA.

* Ryssland fogar sig efter internationell rätt – men enbart inom vissa ramar.

* Dmitrij Medvedev vill ha en förenad värld och accepterar definitivt inte USA:s auktoritet.

* Vänskapliga förbindelser med andra länder är mottot för att undvika konfrontationer.

* De egna medborgarna kan räkna med helhjärtat stöd i alla lägen, oavsett var i världen de befinner sig.

* Dmitrij Medvedev priviligerar nationer där Ryssland historiskt sett har intressen.

Att Sveriges säkerhetspolitiska läge förändrats understryks av uppgifter om att Ryssland planerar att bestycka sin Östersjöflotta med kärnvapen.

Ryssland har valt konfrontationens väg och därför måste svensk planering utgå mer från säkerhetspolitik än från på förhand fastlagda ekonomiska ramar, säger Sveriges ÖB Håkan Syrén.

Hur vågar Ryssland utmana världen?

– Långsiktigt har Ryssland och EU allt att vinna på att samarbeta. EU har stort behov av rysk energi precis som Ryssland är i behov av att sälja till EU. Inget land betalar heller så bra som EU för gasen. Det har en stabiliserande betydelse. Det finns inte heller någon infrastruktur hos Ryssland att överföra flödet av gas till Kina, säger Fredrik Westerlund.

– Statsmakten i Ryssland vill inte heller förlora de privilegier de har fått från västvärlden. Ryska folket har vant sig vid välståndet i landet med sjukvård och köpkraft. Skulle det falla så innebär det stora problem för makthavare, politiker och byråkrater som har personlig vinning av en bra ekonomi. Allt bygger på det.

EU har under åren byggt upp en rad samarbetsavtal med Ryssland i syfte att säkra stabiliteten i regionen. Där ingår CFE-avtalet om konventionella styrkor i Europa. Det vill säga att både EU och Ryssland har insyn i varandras marktrupper. Rysslands beslut att inte längre följa CFE-avtalet har dock irriterat omvärlden.

Andra samarbetsavtal är INF-avtalet om medeldistansrobotar samt strategiska avtal som till exempel Startavtalet som reglerar amerikansk och rysk kärnvapenarsenal.

– Men många av de här avtalen håller på att gå ut och Ryssland vill inte heller skriva på dem igen, säger Fredrik Westerlund.