Ryssland erkänner utbrytare

Två amerikanska krigsfartyg kommer under onsdagen att leverera förnödenheter till Georgien via hamnstaden Poti vid Svarta havet.

– På begäran av den georgiska regeringen, kommer dessa skepp att ge humanitärt bistånd till Poti, sade Steve Guice vid USA:s ambassad till nyhetsbyrån AFP.

På en fråga hur man ställde sig till närvaron av ryska soldater i Poti, svarade Guice, att ”vi inte försöker provocera någon, men vi är beredda att gå vart som helst för att leverera humanitärt bistånd.”

I Ryssland kallade samtidigt president Dmitrij Medvedev till möte med landets säkerhetsråd. Premiärminister Vladimir Putin skulle också delta.

På dagordningen stod två av de mest brännande frågorna i den allt djupare diplomatiska och strategiska konflikten med omvärlden: kravet från den ryska duman på att landet ska erkänna de båda georgiska utbrytarna som självständiga nationer, och Rysslands fortsatta relation till väst.

Mötet skulle hållas i Medvedevs residens i Sotji samtidigt som amerikanska örlogsfartyg med förnödenheter ombord planerade att lägga till i den georgiska hamnen i Poti, där ryska styrkor är stationerade, skriver Reuters och AFP.

Dumans yrkanden på att godta självständighet för de båda regionerna fördömdes kraftfullt av omvärlden i måndags. USA beskrev en sådan utveckling som ”oacceptabel”. G7, gruppen av mäktiga västländer som fram till nu kallats G8 och också omfattat Ryssland, uttryckte synnerlig oro, medan europeiska regeringar uppmanade president Medvedev att inte acceptera begäran.

Ryssland har å sin sida aviserat beredskap att avbryta allt samarbete med Nato, vilket bland annat skulle sätta stopp för Natos försörjningsvägar till Afghanistan via Ryssland och Centralasien.

Rysslands ambassadör i Afghanistan, Zamir Kabulov, säger exempelvis till brittiska tidningen The Times att han anser att avtalet om försörjningsrutten, ingånget i april i år, inte längre gäller.

Spänningarna ökar i Svarta havet. Den ryske vicechefen för generalstaben, Anatolij Nogovitsyn, sade sig vara orolig över den ”extrema nivån” på Nato-aktiviteter i Svarta havet. Natos militära närvaro där har ökat, hävdar Nogovitsyn.

Även ryska fartyg patrullerar Svarta havet. Enligt ryska medier har den robotbestyckade kryssaren Moskva, ryska Svartahavsflottans flaggskepp, lagt ut igen. Militären säger att fartyget är ute på ett rutinuppdrag för att testa vapen och system ombord.

Georgien anklagar Ryssland för att ha använt klusterbomber urskiljningslöst under konflikten i Sydossetien. De ligger kvar och utgör ett hot mot civilbefolkningen, sade Giorgi Gorgiladze, Georgiens ambassadör vid FN:s nedrustningskonferens.

Enligt ambassadören har mängder av bomber och minor lämnats kvar, ”ofta avsiktligt”, på vägar, ängar och gårdar. Det leder dagligen till att civila skadas, förklarade Gorgiladze och tillade att klusterbomberna försvårar för människor att återvända hem.

Rysslands president beslutade på tisdagen att erkänna Sydossetien och Abchazien som självständiga stater. Beslutet kom efter ett möte med det ryska säkerhetsrådet i semesterorten Sotji.

– Jag har skrivit under beslutet om att den ryska federationen erkänner självständigheten hos Sydossetien och Abchazien, sade Medvedev i ett tv-sänt tal.

Natos generalsekreterare Jaap de Hoop Scheffer är inte längre välkommen till Ryssland den 17 oktober, så som var planerat.

– Ett besök vore irrelevant och det skjuts upp tills vi uppnår en ny nivå av förståelse, sade Rysslands Nato-ambassadör Dmitrij Rogozin till Interfax på tisdagen.

Rogozin sade vidare att Ryssland inte – för tillfället – stoppar sitt samarbete med Nato i Afghanistan.

Det ryska erkännandet innebär en ”ohöljd annektering”, säger Georgiens vice utrikesminister i ett omedelbart uttalande från regeringen.

Det franska utrikesdepartementets första reaktion var mer återhållsam. Där kallades beslutet för ”beklagligt”.

I en kommentar till Rysslands erkännande av de georgiska utbrytarrepublikerna Sydossetien och Abchazien skriver utrikesminister Carl Bildt på sin blogg att Medvedev trappat upp krisen mellan Ryssland och omvärlden.

”Beslutet innebär ett lika tydligt som medvetet brott mot internationell rätt och grundläggande principer för stabilitet i Europa.”

Politiken innebär att Ryssland väljer en konfrontationspolitik i sina relationer med Europa och resten av världssamfundet, enligt Bildt.

”Beslutet innebär ett ryskt vägval med genomgripande konsekvenser för lång tid framöver.” skriver han.