Attacker långt inne i Ryssland har fått stora konsekvenser för rysk ekonomi. Särskilt problematisk är bränslebristen, menar experter.
Rysk ekonomi störs på riktigt – efter Ukrainas vågade drag
Ukrainas omfattande drönar- och robotattacker mot rysk energiinfrastruktur har förvandlat kriget för ryssarna.
Det som tidigare var ett avlägset problem för många invånare har nu blivit till en påtaglig ekonomisk kris.
Bränslebrist rapporteras nu i en majoritet av Rysslands regioner, samtidigt som stigande priser och osäkerhet ökar pressen på landets ekonomi.
Kraftigt minskad turism på Krimhalvön
Enligt uppgifter från ryska regioner har omkring två tredjedelar av landets 83 federala enheter drabbats av störningar i bränsleförsörjningen, skriver Politico.
Situationen beskrivs som särskilt allvarlig på den av Ryssland annekterade Krimhalvön, där myndigheterna har utlyst undantagstillstånd och stoppat all försäljning av bränsle.
Turismen, en viktig inkomstkälla för regionen, har samtidigt minskat kraftigt.
President Vladimir Putin har erkänt att attackerna mot energianläggningar skapat problem, men tonat ned omfattningen och hävdat att bränslebristen fortfarande är hanterbar.
Läs mer: Ryssland stänger gränsen helt – mobiliserar. Dagens PS
Offentliggör inte statistiken längre
Ryssland har samtidigt slutat offentliggöra statistik över inhemska bränslepriser, vilket gör det svårare att bedöma krisens fulla omfattning.
På sociala medier sprids däremot filmer som visar långa köer vid bensinstationer och konflikter mellan bilister som försöker få tag på drivmedel.
En bidragande orsak är att Ukraina riktat in sig på avancerade delar av raffinaderierna som är svåra för Ryssland att reparera eller ersätta under rådande sanktioner.
Det har begränsat produktionen av bensin och andra raffinerade produkter, samtidigt som landet fortfarande har relativt god tillgång till diesel.
Bränslebristen riskerar också att driva upp inflationen.
Läs mer: Analytiker: ”Putin faller – så här kan det gå till”. Dagens PS
Vill inte sänka för snabbt
Den ryska centralbanken har varnat för att högre drivmedelspriser kan få bredare effekter på ekonomin och har därför valt att sänka styrräntan försiktigt, trots krav från näringslivet på snabbare räntesänkningar.
Samtidigt växer spänningarna mellan centralbankschefen Elvira Nabiullina och företrädare för näringslivet, som anser att den höga räntenivån hämmar tillväxten.
Nabiullina har varnat för att alltför snabba räntesänkningar riskerar att åter sätta fart på inflationen.
Den ryska statsbudgeten belastas dessutom allt hårdare av kriget.
Försvarsutgifterna har ökat kraftigt och utgör nu nära hälften av de statliga utgifterna, samtidigt som landets reservfond har minskat avsevärt sedan invasionen av Ukraina inleddes.
Läs mer: Sparkade myndighetschef – kostade 193 miljarder. Realtid
