Riskkapitalföreningen sågar EU-förslag

Det berättar hon på telefon för Realtid.se, apropå att EU-parlamentet under måndagen var på väg att ha en inledande omröstning om förslaget.

Klicka här för att gratis få Realtid.se:s nyhetsbrev Finans och försäkring varje vecka via e-post.

– EU-parlamentets förslag är väldigt dåligt – särskilt drabbade blir England och Sverige som har en större andel private equity i sitt näringsliv än övriga EU-länder.

En stor andel av de svenska private equity-fonderna är formellt sett baserade utanför EU.

– Därmed drabbas de av ”tredjelands-problematiken”.

Om EU-förslaget införs, kommer det alltså att bli svårare för private equity-fonder som är baserade utanför EU att verka inom EU, vilket är fallet för många svenska riskapitalfonder.

– Väldigt många av fonderna är ”venturefonder” som investerar i tillväxtföretag, så tillväxtföretag i Sverige kommer att få det svårare att få kapital i framtiden om förslaget går igenom.

Är det inte bara för fonderna att anpassa sig efter de nya reglerna?

– Nej, så enkelt är det inte tyvärr.

– I så fall hade det varit väldigt bra, men det här styrs av våra ”kunder” – investerarna”.

– Har man en fond som bara har svenska investerare är det inga problem.

Då kan man bilda ett aktiebolag eller kommanditbolag som fonden läggs i.

– Men när fonden har internationella investerare – vilket oftast är fallet är när man ”reser” venturefonder, då innebär den svenska ”fast driftsställe”-problematiken att investerarna löper stor risk att dubbelbeskattas.

Reinius pekar på att EU-kommissionen för sin del har släppt en rapport där de har gjort en utvärdering av problematiken kring dubbelbeskattningen, och hur det skulle slå mot venturesidan och därmed entreprenörer och tillväxtföretag.

– Det är vad EU gör med ena handen, samtidigt som den andra handen reglerar venturemarknaden framöver.

– Det är inte bra.

– Därför är vi väldigt negativa till hur EU-parlamentets förslag ser ut.

Reinius pekar dock på att riskkapitalföreningen inte har något emot reglering i sig.

– Det är bra med regler och att få ett enhetligt regelverk som är ”transparent” och konkurrenskraftigt, det vill säga att det blir samma regler för alla spelare.

Men så blir det inte med EU-parlamentets förslag enligt Reinius:

– Så som förslaget ser ut innebär det att vissa undantas.

– Riskkapitalbolag som är börsnoterade, såsom Investor och Ratos, omfattas inte direkt av de nya reglerna i parlamentets förslag.

– Men de är ju spelare som konkurrerar med våra venturefonder – och andra privata riskkapitalbolag, om olika affärer och investeringar.

– Och nu med det här förslaget om långtgående regler om ”disclosure” – rapporteringskrav om de bolag som riskkapitalfonder investerar i, så kommer det att vara väldigt betydande vilken ägarform man har framöver; om man ska kunna klara av rapporteringskraven som ställs på bolagen som får kapital.

– Ägs de via Investor kommer de alltså inte behöva ge lika mycket information.

– Andra typer av ägarformer än riskkapitalfonder, innebär alltså att man behöver rapportera betydligt mindre.

Det gäller även när en riskkapitalfond inte äger ett bolag till 100 procent, utan bara är delägare.

– Så rapporteringskraven gäller även för bolag där en riskkapitalfond är delägare.

Dessutom ingår det i EU-parlamentets nya förslag begränsningar i ersättningarna till de anställda, vilket innebär att bonusar ska frysas inne i 3-4 år.

– Det här innebär alltså att EU går långt in i arbetsrätten och vill reglera.

– Sådana saker ska ju regleras i bolagsform och inte på ägarsidan.

Tanken var att EU-parlamentet skulle rösta om förslaget under måndagen, men när det kom till kritan var det oklart om en omröstning skulle ske.

– Med stor sannolikhet kommer omröstningen att skjutas upp, eftersom det fortfarande råder oenighet.

Olika partier i EU-parlamentet har också protesterat mot förslaget, och inlämnat 1.600 förslag på förändringar i den ansvarige Jean-Paul Gauzès förslag som omröstningen gäller.

– Det innebär krav på väldigt mycket förändringar i förslaget, eftersom det råder så pass stor oenighet.

– Därmed är det risk för att omröstningen blir framskjuten.

Klockan 15.30 under måndagen var utsatt tid för EU-parlamentet att inleda behandlingen av ärendet, men någon röstning skedde inte under dagen.

Om förslaget teoretiskt sett ändå skulle röstas igenom rakt av, innebär det inga omedelbara konsekvenser för riskkapitalförsörjningen i Sverige.

Omröstningen i EU-parlamentet är bara en del innan reglerna kan träda i kraft.

Därutöver ska en separat behandling ske i EU:s ”ministerråd”.

Med Spanien i spetsen som EU-ordförandeland detta halvår, väntas förslaget tas upp till behandling den 18 maj i ministerrådet som då kommer att rösta om sitt förslag till regler på det här området.

Om det förslaget röstas igenom kommer ministerrådet ha sitt förslag och EU-parlamentet sitt förslag.

Då startar en tredjepartsdiskussion och förhandlingar mellan ministerrådet, EU-parlamentet och EU-kommissionen.

När de har kommit överens, blir det en andra omröstning i parlamentet.

När alla parter sedan är överens; EU-parlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen, startar arbetet hos EU-kommissionen med att skriva själva lagtexten.

Det kan ta 12-18 månader.

– Så i bästa eller sämsta fall beroende på hur man ser det, så landar det någonting på svenska finansinspektionens ”bord” i slutet på 2011 eller början på 2012 för implementering, säger Reinius.

Vad kommer att hända då om det slutgiltiga regelverket kommer att se ut som EU-parlamentets nuvarande förslag?

– Om regleringen blir enligt förslaget kommer det att bli väldigt svårt att ”resa” nya riskkapitalfonder framöver i Sverige, eftersom vi har en väldigt stor andel internationellt kapital.

– Uppemot 80 procent av kapitalet i de svenska riskkapitalfonderna, är internationellt.

– Och cirka hälften av det kommer utanför EU.

– De investerarna vill inte investera i fonder som följer sådana här regler.

– Internationella investerare vill inte vara med i fonder där de först riskerar att beskattas för utdelningen i Sverige, och sedan skatta för samma utdelning i sitt hemland.

Det kan man väl fixa lätt med andra regler?

– Då krävs det att synen på ”fast driftsställe” i Sverige förändras.

– Och det måste i så fall vara långsiktiga nya regler om det.

– Det ska inte få påverkas av att det exempelvis blir ett nytt val efter fyra år, för de som investerar i riskkapitalfonder binder upp sig i minst tio år när de investerar i en fond.

– Blir det ett val emellan och man ändrar på reglerna som har satts upp, så innebär det katastrof för investerarna.

– Därför måste det vara ett förändrat synsätt som sträcker sig över blockgränserna, så att det inte riskerar förändras mellan mandatperioder.

En annan aspekt är att den engelska bolagsformen ”LP” (Limited Partners) som används för fonder sedan 30-40 år, är en känd bolagsstruktur för globala investerare.

– Skulle man istället plötsligt ha fonden via ett svenskt aktiebolag eller kommanditbolag, måste investerarna lägga ganska mycket resurser på att utröna så att de bolagsformerna inte innebär några fallgropar för investeringar.

Reinius pekar även på att investerare i riskkapitalfonder, ofta förvaltar kapital åt pensionsfonder eller andra stora internationella fonder.

– En studie har visat att om EU-parlamentets förslag införs – och det leder till att institutionella investerare väljer bort att investera i private equity, så måste jag som pensionssparare avsätta 6 procent mer i pensionssparande för att uppnå samma avkastning.

Det beror enligt Reinius på att private equity-fonder (riskkapitalfonder) har gett så god avkastning i många år.

Svenska Riskkapitalföreningen har alltså agerat ganska mycket på EU-parlamentets förslag, just för att Sverige tillhör de länder som drabbas hårdast av det.

Riskkapitalfonder står för en stor del av ägandet i den svenska industrin, i förhållande till BNP.

Beräkningar visar att bolagen som riskkapitalfonder äger omsätter motsvarande 8 procent av Sveriges BNP.

– Efter England innebär det att Sverige är det land i Europa som har störst andel riskkapitalägande relativt BNP, säger riskkapitalföreningens Marie Reinius.

– De som investerar i riskkapitalfonder är alltså ofta stora investerare, som har fått god avkastning i riskkapitalfonderna.

– Det innebär att om investerarna inte kan investera i riskkapitalfonder, så kommer det att påverka våra pensionstagare i slutändan.

Och det är väldigt mycket kapital i svenska riskkapitalfonder som kommer från utlandet.

– Om det nya regelförslaget införs, kan det alltså innebära att utländskt kapital i riskkapitalfonderna minskar.

– Och då stryps även kapitaltillförseln till mindre och medelstora företag.

– Så vi är rätt oroliga för det här.

Under måndagen var det EU-parlamentets ekonomiska utskott ”Econ” som behandlade det nya regelförslaget.

Sedan kommer separat behandling alltså även ske i ministerrådet innan slutgiltig votering.

– Men behandlingen i Econ är allvarlig nog.

– Svenska EU-parlamentariker kommer att rösta emot det här förslaget, säger Reinius och nämner Folkpartiets EU-parlamentariker Olle Schmidt som exempel.

Så om förslaget går igenom så försvinner kapitalet?

– Tillförseln av riskvilligt kapital kommer troligen att strypas även om det inte försvinner.

Förslaget innebär att om en europeisk fond investerar från ett ”tredje land” (utanför EU), så får man inte marknadsföra fonden rakt av inom EU.

Och exempelvis är många svenska riskkapitalfonder formellt registrerade utanför EU, exempelvis på Jersey och Guernsey.

Det är väl lika bra att man slipper skatteparadisen?

– Anledningen till att man placerar fonderna på Jersey och Guernsey är för att investerarna kräver det.

– Vi ska inte glömma att vi tack vare detta upplägg får in mycket kapital till Sverige, vilket i sin tur skapar arbetstillfällen.