Riksgäldens krav på tio finansinstitut

Det skriver Riksgälden i ett pressmeddelande under måndagen.

”Principen innebär att alla skulder som instituten använder för att uppfylla minimikravet på nedskrivningsbara skulder (MREL) ska vara efterställda och därmed ska kunna skrivas ned före andra skulder och omvandlas till kapital vid en finansiell kris”, skriver myndigheten.

Redan i december 2017 fattade Riksgälden beslut om planer för hur banken och andra institut ska hanteras i en finansiell kris. Riksgäldens bedömning var att tio svenska institut bedriver verksamhet som är kritisk för det finansiella systemet (systemviktiga) och att de därför i en kris ska hanteras genom resolution. 

Dessa institut är de fyra storbankerna och de mellanstora instituten Landshypotek, Länsförsäkringar, SBAB, Skandiabanken, Sparbanken Skåne och Svensk Exportkredit. 

För dessa institut fastställdes ett MREL som innebär att det ska finnas tillräckligt med skulder och kapital för att förluster ska kunna absorberas och för att instituten ska kunna återkapitaliseras. Kapitalbasen hos ett institut i resolution kan därmed byggas upp på nytt och verksamheten drivas vidare.

De systemviktiga instituten har fram till år 2022 på sig att successivt bygga upp den volym av efterställda skulder som krävs för att uppfylla MREL. Under övergångsperioden övervakar Riksgälden att volymerna byggs upp i en lämplig takt, framgår det av ett pressmeddelande.