Riksbanken påbörjar övergång till helt egenfinansierad valutareserv

Köpen kommer att ske i jämn takt, betalas med svenska kronor och i genomsnitt uppgå till cirka 5 miljarder kronor per månad. Samtidigt avser Riksbanken att återbetala de valutalån som upptagits av Riksgälden i den takt de förfaller. Det framgår av ett pressmeddelande.

På så sätt menar Riksbanken att man får en mer ändamålsenlig långsiktig finansiering av valutareserven. Förändringen har enligt banken inte något penningpolitiskt syfte.

Valutareserven finansieras idag på två olika sätt: dels genom Riksbankens egen finansiering som består av eget kapital, utgivna sedlar och mynt samt inlåning från banker, dels genom lån av utländsk valuta på den internationella kapitalmarknaden via Riksgälden. I ett internationellt perspektiv är det ovanligt att centralbanker finansierar en stor andel av valutareserven genom upplåning av utländsk valuta.

Riksbanken har nu beslutat att över tre år ersätta den upplånade delen av valutareserven, som i dagsläget uppgår till 185 miljarder kronor, med egen finansiering. Riksbanken kommer därför att köpa utländsk valuta på valutamarknaden i jämn takt och betala köpen med svenska kronor vilket medför att bankernas inlåning i kronor ökar på Riksbankens balansräkning. Samtidigt kommer Riksbanken att återbetala valutalånen hos Riksgälden i den takt de förfaller. Riksbanken bedömer att nuvarande storlek på valutareserven är ändamålsenlig och förändringen syftar inte till att påverka storleken på valutareserven över tid.

Under perioden februari 2021 fram till 31 december 2023 kommer Riksbanken att köpa utländsk valuta mot svenska kronor till ett belopp om i genomsnitt 5 miljarder kronor per månad.  

Eftersom valutalånens förfallostruktur och de planerade valutaväxlingarna inte kommer att sammanfalla vid varje given tidpunkt kommer valutareservens storlek att variera något under övergången till en helt egenfinansierad valutareserv. För att undvika att valutareserven under kortare perioder blir för liten kan därför Riksbanken komma att refinansiera vissa valutalån de kommande åren.

Syftet med att sprida ut växlingarna jämnt över en treårsperiod i stället för att enbart köpa valuta i samband med att valutalånen förfaller är att minimera växlingarnas effekt på valutamarknaden och kronans växelkurs. Växlingarna ska genomföras med försiktighet och med hänsyn till marknadens förutsättningar. Det betyder att volymerna kan variera enstaka dagar även om Riksbanken kommer att eftersträva en jämn växlingstakt varje månad.

– Detta eftersom växlingarna inte har ett penningpolitiskt syfte och därmed inte genomförs för att påverka kronans växelkurs, skriver banken vidare.