Riksbanken mörkar krisen

Han beskriver bilden av läget för den svenska finansmarknaden som Riksbanken har gett hittills som överdrivet positiv.

Riksgäldens beslut om extra auktioner av statsskuldväxlar och stödåtgärderna på marknaden för bostadsobligationer får dock ganska högt betyg av den kritiske chefekonomen, som i dagsläget tycker att Riksbankens penningpolitik är ett större problem än hur de hanterar den akuta krisen.

– Det känns som om de kanske har en överdrivet positiv bild av hur marknaden har fungerat. Men det är möjligt att det bara är en bild de förmedlar utåt. De kanske är mer medvetna om hur knackigt det har varit emellanåt än vad de vill säga officiellt, säger han till TT.

Den svenska marknaden för bostadsobligationer, som används av bolåneinstitut för att finansiera bolån, har upphört att fungera enligt George Ulvelius, placeringschef på Kammarkollegiet.

Transaktionerna på marknaden har stannat av sedan skillnaden på räntorna som sätts på köp- och säljorder på bostadsobligationer har rusat i väg till tio punkter jämfört med normalt tre. Ytterligare ett tecken på finansoron är att posterna som erbjuds bara uppgår till tio miljoner kronor, vilket är bara en bråkdel av normala poster, förklarar han.

– I princip har marknaden upphört. Det går att köpa poster, men man förlorar väldigt mycket på att handla med de här höga spreadarna (ränteskillnaderna), säger Ulvelius till TT.

– Det handlar framför allt om ryktesspridning. Det är mycket psykologi. Det är mycket rykten om Swedbank. Men det behöver inte finnas någon substans bakom, tillägger han.

Situationen gör att alla är ”väldigt försiktiga”.

– De vill göra så lite affärer som möjligt.

Ulvelius är tveksam om det är ytterligare likviditetsstöd från Riksbanken som behövs. Snarare handlar det om tydlig information och tätare kommunikation, anser han.

SBAB:s chefekonom Tomas Pousette ger på onsdagen både ris och ros till Riksbanken.

Han tycker det finns anledning att ifrågasätta att Riksbanken i början av den senaste vågen av finanskris förhöll sig passiv och nöjde sig med att konstatera att det inte förelåg någon kris i det svenska banksystemet.

– Man (Riksbanken och Finansinspektionen) har genomgående sagt att marknaden fungerar bra. Men så har det inte varit riktigt, konstaterar han.

Han säger sig dock ha viss förståelse för att Riksbanken väljer denna strategi:

– Går man in och hjälper marknaden på olika sätt är det lätt att det blir en permanent lösning. Och det kan ge intrycket av att läget är värre än vad det är.

Samtidigt är Pousette försiktig i sin bedömning av utsikterna på räntemarknaden.

Han konstaterar att de rörliga boräntorna i Sverige, de högsta sedan 1990-talet, ligger omkring en halv procentenhet högre än vad avståndet normalt är till Riksbankens reporänta.

– Det beror på hur krisen utvecklas. Det går inte att utesluta att det kan bli ytterligare höjningar av rörliga boräntor även om Riksbanken inte förändrar sin reporänta, säger han.

En vändning nedåt för boräntorna ser han inte som särskilt trolig förrän det blir tydligare hur Bushadministrationens krispaket landar efter kongressens behandling av frågan.

– Om det blir det paket det skissas på nu eller om det blir någon annan teknisk lösning spelar ingen roll. Men man måste göra någonting för att påskynda avvecklingen av krisen. Det tror jag är väldigt viktigt.